Vem mår egentligen bra?

Igår kväll när jag var på en 30 minuters Voima-timme, alltså som gymträning men i form av ett effektivt 30 minuter långt gruppträningspass (rekommenderas varmt av mig för alla som känner att det som fattas i vardagen är lite rå styrka men som inte, precis som jag, har lust att vandra runt på något gym utan mål och en blekblå aning om vad man egentligen förväntas göra med alla maskiner) och så en 30 minuters streching direkt efter blev jag igen påmind om vad det är som drar mig till den där gruppträningen gång efter gång. Jag älskar gruppträning för jag blir så jäkla taggad av att ha den där höga musiken omkring mig och den där ena typen där framme som är så otroligt peppande (oftast är de det). Och så älskar jag känslan efteråt, efter att man utmanat sina muskler, sin ork. När endorfinerna pumpar i blodet och man inte kan låta bli att vara så otroligt nöjd med livet. Muskelvärken kommer ju ofta på köpet och det är ju liksom ett nödvändigt ont. Inte alltid så kul men man vet att man gjort något bra.
För mig räcker det med dagliga hundpromenader och den där en timmen i veckan på gruppträning för att må bra. Min definition av må bra är just nu att jag sover någorlunda bra, äter någorlunda bra, orkar med vardagen och dessutom klarar av att nu och då utmana mig riktigt ordentligt exempelvis i form av Damtian som jag deltagit i de senaste fyra åren med en helt ok tid.
Men på tal om att må bra så tycker jag du ska läsa den här texten av Nina Åkestam. Om den moderna hälsohetsen i länder som USA, Sverige och också Finland. Hur mår man egentligen då man mår bra? Det är en omöjlig fråga och jag tycker det är upp till var och en att avgöra när en själv mår bra.
Det är mycket ironiskt att vi i dagens västerländska samhälle har mer kunskap än någonsin om mat, hälsa, vikt, träning, dieter, blodvärden, sömn, dygnsrytm, ergonomi, rusmedel och läkemedel med mera men ändå är helt lost i allt det där. Kanske är det just för att informationen är så enorm. Ena dagen är kaffe livsfarligt och andra dagen är det bra att dricka minst fyra koppar om dagen - och båda undersökningarna kommer jag åt tack vare det moderna informationssamhället. Ena dagen är LCHF det bästa för kroppen, andra dagen är smör det farligaste du kan stoppa i dig.
Det är nästan så att jag har lust att studera till näringsterapeut eller något för jag är så oerhört fascinerad av det här.
Sen är det ju ett sorgligt faktum att de mentala problemen och direkta sjukdomarna ökar i den moderna världen. Eller åtminstone ökar antalet personer som vågra medge att de har problem. Tidigare pratade man inte om sådant.
Vi lever i en värld där kunskapen om och forskningen kring hälsa är större än någonsin, men där folk är mer borttappade än någonsin och också sjukare både mentalt och fysiskt. Alla verktyg finns för att fler personer än någonsin tidigare ska kunna leva så friskt som möjligt men ändå sker inte det.