Status i livet inför 2017

Hej igen! Hoppas du har en bra sista vecka på året. Det har jag i alla fall. Jag är ledig tillsammans med A och vi tar det riktigt lugnt. Idag ska vi ut på långlänk med hunden. Julpyntet plockade jag precis bort och så småningom ska vi börja packa inför flytten OMG!!!

Jag har inför de två senaste årsskiftena skrivit en årssammanfattning, men nu finns inte tiden eller energin för det riktigt. Så det blir en "status i livet" istället.

Mår: Jag mår riktigt bra, faktiskt, men jag kan känna att jag börjar närma mig 30. Nu efter julen och allt ätande och stillasittande så är jag stel som fan och sjuk i kroppen och långsam på ett sätt som jag inte är van vid. Till vardags är det kontorsjobbet som sliter på mig på ett sätt som inte känns så bra. Jag är ofta stel i axlar och nacke och det kommer förstås inte att bli bättre av sig själv utan det måste jag ta tag i. Vi har en deal med T att från och med februari när flytten är förbi ska vi få ha minst en kväll varannan vecka när vi får göra vad vi vill utanför hemmet och ensamma och den tiden ska jag nog utnyttja för motion. Det skulle göra riktigt gott.

Då när jag gick på jumppa minst en gång i veckan.

Planer: Inför 2017 är planen att först genomföra flytten till den nya bostaden. Sedan att få en fungerade vardag i det hemmet med sannolikt lite nya rutiner. Vi får längre arbetsväg och A får nytt dagis och vi kommer att vara tvungna att göra en del justeringar. Men det kommer nog att gå bra.

Julen: Firade vi här hemma tillsammans med mommo och mofa och morbror. Jag och T hade noll stress eftersom vi påbörjade förberedelserna i god tid. Men som vanligt lagade vi lite för mycket mat och vi har ätit julmat tills vi haft magkramp... Choklad köpte vi också på tok för mycket - JO det är möjligt, tro det eller ej...

Orolig för: Hur lilla A ska anpassa sig till den nya bostaden och nya dagiset. Hur vi ska klara oss ekonomiskt med ännu större boendekostnader.

Tacksam för: Att vi fick chansen att köpa vår första egna bostad det här året. Att alla i familjen är friska och nöjda med livet. Att vi har haft ett så bra år med resor och en fungerande vardag, bra jobb och en nöjd liten pojke. Att livet ännu i stor grad ligger framför mig och att jag ännu har många år på mig att göra allt möjligt roligt med familjen. Jag är också tacksam för att mommo och mofa sköter A nu på fredag så jag och T kan ha dejtnight och se nyaste Star Wars.

Trollstigen på Åland i juli i år.

Stressad över: Jag stressar lite inför flytten, men inte så farligt mycket. Vi har fått många erbjudanden om flytthjälp så det ska nog gå snabbare än någon av oss kan räkna med på förhand.

Förälskad i: A och T. Familjelivet. Vardagen.

Ser fram emot: Alla möjligheter det nya året har att erbjuda oss. Att få inreda det nya hemmet. Vi ska inte köpa något nytt, i alla fall inte just nu, men det är ändå alltid roligt att få "börja från scratch" med sina gamla möbler.

Favorit i garderoben just nu: Mina hemmakläder: mjuka byxor och en urtvättad t-skjorta som antingen är två numror för liten eller för stor.

GOD JUL!

Lucka 24 i julkalendern.

Vem vill du önska en extra god jul?

Just dig såklart! Ha just den julen som du vill ha och njut på just det sätt som du vill! Det behöver inte vara på något visst sätt, bara det är just så som du vill ha det!

Vi hörs någon gång i veckan!

Lucka 20 och 23

Bara en dag kvar nu. Här hemma är julförberedelserna i full gång. Som tur är så har vi planerat inför det här i god tid och därför har vi ingen stress.

Jag bestämde mig för att slå ihop lucka 20 och 23 i Kajsons julkalender för att jag tycker att de hänger ihop.

Vilken tid i livet har varit din bästa såhär långt?

Vad önskar du mer av 2017 som du saknat 2016?

Det låter kanske tokigt men den här allra sista tiden i livet har varit den bästa. Alltså från ungefär i våras och tills nu, den pågår liksom just nu. Med familjeliv och vardag och jobb och lämpligt mycket ledig tid och planera inför framtiden (och bostadsköp!!!). Det att både jag och T fick fast jobb var något av det bästa som hände i år. Såklart har jag älskat tiden från det att A föddes, men nu i år har vi hittat en bra vardag. Såklart är det tufft ibland och jag är stressad och det är tungt, men i det stora hela har vi det bra.

Det jag önskar mer av 2017 är riktig närvarotid. Mer här och nu. Jag tjatar och tjatar om det här men nu nästa år ska jag göra några konkreta saker för att det ska bli en förändring. Bland annat ska har jag nu slutat spela att förbannat roligt spel i telefonen som har varit en riktig tidstjuv. Jag märker redan hur jag har mycket mer fritid nu när jag förra veckoslutet bestämde mig för att bara sluta med det. Dessutom önskar jag mig någon hobby. En liten stund, till exempel en gång i veckan, då jag är bara jag. Helst utanför hemmet, det blir mer verkligt på det viset. Det har inte riktigt fungerat nu sedan jag började heltidsarbeta. I somras var jag på parkgymnastik en gång i veckan och jag har ju jumpat hemma hela hösten 1-2 gånger i veckan, men då kan jag ändå inte helt släppa tankarna om just hemmet och vardagen - jag skulle behöva komma bort för att klara det. Det kanske låter konstigt att "behöva komma bort", men jag tror också att många förstår mig.

Sista advent och lucka nummer 19

Igår var det fjärde advent. Det firade vi med risgrynsgröt genast på morgonen, dels som övning inför julafton och dels för att kompensera för kalaset vi skulle på där det skulle serveras risgrynsgröt men som ställdes in på grund av sjukdom. Risgrynsgröt är inte alls så svårt att laga, men kräver ju lite tid vid spisen förstås. Nu hade jag tid och inspiration, så då blev det lagat. En eller ett par gånger om året imponerar jag till och med på mig själv i köket!

Den här sista veckan inför jul är det många på arbetet som är lediga. Jag har själv bara en fyra dagars vecka. Riktigt ensam är jag ändå inte på kontoret eftersom en kollega lämnade sina kära Albert och Herbert åt mig medan han själv är bortrest i tre veckor. De syns alltså på bilden nedan. Funderar på att hänga bollar i dem för julstämning men vet inte om det är okej för kollegan, hehhe. Och ja, jag försökte berätta att jag är ungefär lika bra på att sköta grönväxter som en giraff är på att sköta en lejonunge, men här landade de ändå.

Lucka nummer 19 då?

Hur ser ditt drömhem ut?

Tyvärr har jag ingen bild, men mitt drömhem kommer att bli mitt hem i slutet av januari. Det är nämligen så att hela familjen ska flytta. Vi har köpt bostad! En höghusbostad med egen ingång vilket gör att det känns mer som ett radhus! Jag längtar så tills vi får flytta in! Tre sovrum, stor familjeyta med kök och vardagsrum i ett, rymligt badrum, allting nyrenoverat och bäst av allt - B-A-S-T-U! Åh, så vi kommer att njuta! Balkong har vi också. Det är helt sjukt - vårt första egna hem. Och en skuld som gör att jag får mardrömmar, men det är en annan sak...

Hit ska vi alltså flytta i mitten/slutet av januari. Det blir en perfekt inledning på det nya året. I och med att vi byter stadsdel så byter A också dagis. Eller ja, det väljer man förstås själv, men vi ville ha honom på dagis nära hemmet så han börjar på det nya dagiset i slutet av januari. Spännande. Jag kommer att sakna Böle på många sätt, men vi kommer att trivas i Bocksbacka med lite mer grönt omkring oss och lugn och ro och ja... Bastun!!!

Mer om den här förändringen senare. Nu ska vi först fira jul i vårt nuvarande hem och sedan är det nyår och sedan ska vi sakta börja packa. Vi var förresten på julfest på dagis i torsdags. Mysigare tillställning får man leta efter. A var eld och lågor när hans grupp skulle sjunga, så gulligt att se.

Lucka nummer 18

Fråga nummer 18 i Kajsons julkalender lyder:

Vad skulle du vilja lära dig/lära dig mer av?

Jag skulle vilja lära mig vara mer social. Då menar jag att jag till exempel skulle lära mig att småprata vettigare, att enklare ta kontakt och att faktiskt vilja träffa nya människor. Jag är så långt ifrån det som man kan komma. Men jag upplever att jag blir bättre för varje dag som går.

Jag har blivit mycket mindre telefonrädd på bara de senaste åren och jag sitter inte tyst till exempel på kaffepausen på jobbet, utan både berättar och frågar. Länge var jag den som pratade när någon ställde en fråga, men det förändras sakta. Fast jag kommer nog aldrig att bli någon sådan där clown/pajas som får ett helt sällskap att skratta. Eller någon särkilt utåtriktad person. Men ett visst mått av social förmåga underlättar ens liv väldigt mycket.

Julkalender - fråga 15

Omg. Nu är det under tio dagar kvar till jul... Det är alltid så, december bara svischar förbi. Idag är det alltså 15.12 och jag känner mig inspirerad att svara på fråga nummer 15 i Kajsons julkalender.

Vilken film eller bok har inspirerat dig mest i livet?

Det finns två böcker som jag liksom inte kan släppa, som jag funderar på nu och då och liksom hämtar inspiration från. Den ena är Flickan som älskade Tom Gordon av Stephen King. Den läste jag när jag var kanske 12-13, något sådant och den lossnar liksom inte. Om en flicka som tappar bort sig i skogen och upplever some weird shit. Vi snackar things that can not be unseen. Riktigt läskig men också så hoppingivande och just inspirerande. Men det är ju Stephen King, det är liksom ingen mysig liten saga vi talar om.

Och den andra är förstås (fast den är både film och bok) Eat Pray Love (jag använder den engelskspråkiga titeln här eftersom jag läste den på engelska) av Elizabeth Gilbert, en strålande författare som har så mycket att ge oss alla i form av livsvisdom. Eat Pray Love är ju en sorts självbiografi och den är så medryckande och så djup och så närande. Elizabeth Gilbert har skrivit mycket annat bra också men Eat Pray Love är en klassiker redan nu.

Och nu inser jag att jag inte besvarade frågan, tydligen skulle man välja en. Sorry! Som bonus kan jag slänga in en bra film som har inspirerat mig otroligt mycket. Det är The Fault in Our Stars med bland annat fenomenala Shailene Woodley. Den här storyn lämnar ingen oberörd och när den är slut tänker man mest på hur livet är till för att levas. Otroligt gripande historia.

Lucka 14 - Drömjobb som liten

Kajsons julkalender fortsätter med lucka nummer 14.

Vad var ditt drömjobb när du var liten?

Lätt. Veterinär. Och en massa andra yrken som involverar djur. Jag var djurtokig som barn. Jag red på ridskola i flera år och senare på travhästar och drömde om egen häst. Hemma hade vi katter, kaniner, ett marsvin (inte alla på en gång) och i släkten fanns det hundar som jag gärna gick ut med. Jag vill också bli etolog, det vill säga expert på djurs beteende. Ett tag i gymnasiet ville jag bli smådjursskötare (sådan som jobbar på veterinärstationen utan att vara veterinär, det vill säga skötaren som hjälper veterinären). Jag insåg nämligen någon gång i högstadiet att lång matematik är ett krav för att bli veterinär och det hade jag noll lust med. Tur det, för hade jag läst lång matematik i gymnasiet så hade 95 procent av min vakna tid gått åt till det - jag hade velat få fina vitsord också i det ämnet och det får man inte utan sjukt stor insats... Så jag är glad att jag skippade den idén. Smådjursskötare eller etolog blev jag inte heller. Jag minns att studiehandledaren i gymnasiet försökte få mig att börja studera geografi, men njae, det var nog inte min grej. Så jag sökte in till journalistutbildningen på Soc&kom (utan att egentligen villa bli journalist alls, det handlade mest om att jag ville jobba med att skriva...) och kom in.

J-linjen var en rolig och utmanande utbildning, jag ångrar inte alls den och allra minst magisterutbildningen, men jag var aldrig menad att bli journalist. Det passar inte mig, det är för stressigt - du vet sällan på morgonen vad du gör just den dagen och du flänger hit och dit (om du inte har ett deskjobb, som jag ju sedan sökte mig till just för att undvika det där flängandet och stressen). Dessutom träffar du hela tiden nya människor som du måste få en kontakt med.

Magisterutbildningen som jag sedan gjorde gav mig behörigheten att göra mycket annat, som till exempel det jag gör just nu: översättning inom Skogscentralens kommunkationsteam. Jag är en del av kommunikationsgruppen och är alltså med och formar det här husets kommunikation inåt och utåt, jag får också jobba med språk och att skriva som jag älskar och jag får jobba "från stolen", måste inte flänga runt någonstans, jaga intervjuobjekt eller stressa mot dagliga deadlines.

På det här jobbet lär jag mig dagligen nya ord och termer och också sakinnehåll. I höstas deltog jag i vår grundkurs för skogsägare för att lära mig just grunderna i skogsägande och det har varit otroligt lärorikt. Som "bevis" fick jag ett fint diplom som nu hänger på väggen i mitt kontor.

Livet har en tendens att bli riktigt bra även om det inte alltid följer de spåren en har tänkt ut på förhand. Jag blev inte veterinär, men jag har ett riktigt bra jobb som jag trivs med och som känns meningsfullt. Jag har liksom mitt drömjobb just nu!

Köp mindre och lucka 11

Jag läser på Svenska Yle att finländarna kommer att spendera mer pengar på julen i år än de gjorde i fjol. Det är lite tråkigt kan jag tycka. Ledsamt kanske?

"Finländarens julbudget ligger i snitt på 517 euro. Vi använder i medeltal 305 euro på julklappar och 212 euro på andra julinförskaffningar för julfirandet, visar Nordeas undersökning."

212 euro på införskaffningar, kan jag förstå. Jag kan bra tänka mig att vi använder ungefär så mycket på mat och godis inför julen i vårt hushåll. Men 305 euro på julklappar, nehej då. Jag antar att de där siffrorna dessutom är per person, då blir det ännu mer uppseendeväckande. Jag och T har faktiskt varit extra sparsamma i år med just den saken. Snålt kanske någon tycker, men vi tänker väl ungefär att varför sätta pengar på onödigt krimskrams? Det finns saker nog i det här världen utan att vi köper mer av det till andra människor. Vi har försökt slå ihop hela familjer så det får en sak gemensamt och så gjorde jag en del riktigt bra fynd tidigare i år. A får några böcker från loppis och en större sak som han kommer att älska om jag och pappa T alls känner honom.

Alla får såklart använda exakt den summa de vill på julklappar. Men det är synd när så många julklappar köps och så hamnar de i skåpet och glöms bort eller så säljs de vidare eller så förs de tillbaka till affären. Den som påstår något annat ljuger: de flesta julklappar är helt fel. Men jag är ingen sådan som tycker att det inte ska vara alls julklappar, nej, några tycker jag det ska vara - alla förtjänar minst en julklapp (och julmat och sällskap på julen!) men liksom med måtta. Det blir så tokigt när man köper för att nu något måste köpas. Som att det är det viktigaste, att du har köpt. Helst då en sak. Köp hellre en tjänst då om du måste köpa något och inte vet vad du ska köpa.

Så. Lucka 11 i kalendern.

Vad är din dröm som du tror är omöjligt att uppnå?

Åh, jag drömmer om mycket. Att bli riktigt framgångsrik i någon hundgren någon dag i framtiden (tillsammans med en hund då alltså, som ej ännu finns). Att äga en Audi Q-någonting (helst Q5-finns det en snyggare bil?!?!). Att ha en bra balans i livet mellan jobb och fritid, att få behålla hälsan och ha en lycklig familj och att kunna äta så mycket choklad jag vill utan att det påverkar mig negativt. Hehhe. Jag är ingen drömmare. Jag har fötterna på jorden och är för det mesta nöjd med livet. Men om jag nu måste välja en orealistisk dröm så är det nog den om en Audi Q5. De kostar kring 40 000 euro och uppåt...

Fråga 6 och 8 i julkalendern

Som sagt så kommer svaren på frågorna i Kajsons julkalender att droppa in här lite hipp som happ enligt hur tid och ork finns för att svara på dem. Några förblir obesvarade också, men fråga 6 och 8 tycker jag om, de vill jag svara på!

Frågorna hänger, tycker jag, ihop och lyder:

Vad är det bästa med dig själv?

Vilken egenskap hos dig själv skulle du vilja utveckla?

För ser du. Det bästa hos mig är min organisationsförmåga och min effektivitet. Där kom två av mina bästa egenskaper förresten. Om jag tvingas välja en så är det min effektivitet. Jag gör saker nu istället för att hålla på och prokrastinera (ett riktigt modeord det där...), det vill säga skjuta fram saker. När jag gör något så gör jag det sedan från början till slut utan onödiga kreativa pauser eller annat som kan tänkas störa mitt arbetsflöde. Det känns som om många lever enligt devisen varför göra sådant i dag som en kan göra i morgon men jag lever istället enligt varför göra sådant i morgon som en kunde ha gjort i går. Jag lever vardagen enligt en plan, min man blir ibland t-o-k-i-g på det. Jag har planerat dagarna minst två veckor framåt och har koll på vad som händer ännu längre fram än så. Men. Det här är förstås inte bara bra. De egenskaper jag gärna skulle utveckla är förmågan att inte vara så effektiv och organiserad hela tiden. Mera här och nu, helt enkelt. Spontan är väl ett annat ord för det. Hrr, jag ryser av tanken på att vara spontan. Det har aldrig passat mig och ännu mindre nu med en två-åring där hemma. Ibland blir jag t-o-k-i-g när mannen föreslår att ska vi göra xx i dag? och jag bara nej det har inte funnits i vårt veckoschema, hur ska det gå med A:s sovtid, vad ska vi då äta, hur tänkte du riktigt nu?!?! Och han tittar på mig som om han precis hade föreslagit att ska vi flyga till månen och jag hade undrat hur han riktigt tänkte där.

I det stora hela är det förstås bra att vara organiserad och effektiv. Men det kan krocka med andra människors önskemål, speciellt om de andra inte är så organiserade. Jag vet att folk förundras över att vi i den här familjen skickar ut till exempel kalasinbjudningar flera veckor i förväg men jag får nippor när de i sin tur skickar ut en inbjudan för ett kalas en vecka i förväg. Kom födelsedagen som en överraskning, eller vad handlar det om? Förresten är en annan god egenskap jag har att jag är så punktlig och jag tänker inte ens gå in på hur flyförbannad jag blir varje gång jag, som alltid, är i tid till en träff eller ett möte, eller har gjort allt klart där hemma för gäster och andra människor är sena... Jag är alltid den som väntar på någon annan. Och folk har noll respekt för min tid. Noll. Det är förbluffande så egocentriska folk är. Andra människors tid spelar ingen roll för någon.

Nu blev det lite väl gnälligt det här... Jag avslutar med fråga nummer 9 för lite gladare tankar.

Vilken plats på jorden skulle du vilja resa till när du blundar och drömmer dig bort?

Just nu är drömmen ett all inclusive-hotell med varma och barntrygga pooler, god mat, aktiviteter för A (så jag inte behöver underhålla honom men han ändå har något kvalitativt att göra), sol och frisk luft, rödvin och helt enkelt service. Att inte behöva göra några som helst plikter på en hel vecka! Drömmen!

Självständighetsledigheten och fråga 7 i julkalendern

Efter fyra dagars ledighet var det igen svårt att komma igång på jobbet i dag morse. Jag är sällan en sådan som kommer tillbaka efter en längre ledighet och bara let's go, nu köööör vi!!! utan jag startar långsamt. Nu är det inte länge kvar till jul och då har jag tio dagar ledigt så ska försöka få undan det mesta jobbet nu under de här två veckorna fram tills det så det är bara att slappa sedan.

På tal om jul... Behöver du tips på något att bjuda åt kompisarna när de kommer på kaffe eller något att ta med till jobbet till julglöggen? Här varsågod! Kavla ut pepperkaksdeg, smula på blåmögelost, rulla som en rulltårta, in i ugnen på 200 grader i 10 minuter. Skär i lämpliga bitar. Det här gör dig garanterat populär bland alla som smakar.

Tomtarna har dykt upp i vårt hem. "Alexanders tomte", tyckte sonen.

Lucka 7 i Kajsons julkalender då (6 kommer kanske senare)?

Vem skulle du vilja sända extra kärlek till idag?

Med anledning av gårdagens fest på slottet (jag tittar varje år, utan undantag) så vill jag svara: våra krigsveteraner. Både nulevande och redan döda, som min morfar som dog 2007. Och till alla hästar som var med i kriget. Jag läste en riktigt gripande artikel om ämnet i HS och började nästan gråta. Nu hittar jag inte hela artikeln på webben, men här (klicka) finns i alla fall bilder som tydligt visar vad de tusentals hästarna som skickades till kriget tvingades gå igenom. Var fjärde häst kom aldrig hem igen. Djur förtjänar också kärlek, det är alls vår skyldighet, djurägare och alla andra, i dagens värld att se till att djuren aldrig behöver lida på samma sätt som djur förut har lidit.

Igår tog vi en lång promenad "runt" Arabiastranden. Jag vågade mig ut på isen, men inte längre än typ 3 meter från stranden. Ibland när vi vill gå en längre promenad på lediga dagar så försöker vi tajma så att A sover i vagnen medan vi går. Det lyckades riktigt bra igår, med undantag för de allra sista 15 minuterna när A vaknade och ville "bort härifrån". Det betyder på klarspråk: mamma ska bära mig hela vägen hem. Vem behöver gym när man har en två-åring?

Fråga 4 och 5 i kalendern

Jag tänkte köra vidare på Kajsons julkalender när jag en gång kom igång.

Fråga nummer 3 och 4 är kopplade, men nummer 3 känns lite väl privat så vi tar nummer 4 istället.

Vilken dröm har du haft som du lyckats uppfylla?

Jag hade en dröm om fast jobb en gång i tiden och nu har jag lyckats uppfylla den. Keeping it simple. Jag är inte en sådan person som drömmer stort utan jag håller mig här nere på jorden. Andra drömmar som jag har haft är väl att äga en hund, nu har vi haft en i snart sju år.

Nummer 5

Vad önskar du att du skulle äta till middag idag?

Det är ju självständighetsdagen imorgon så ikväll är som en extra fredag. En trerätters på restaurang vore ju inte helt fel förstås, det är evigheter sedan jag åt ute (jag och T planerar middag och bio på stan efter julen - kan inte vänta!) men ikväll äter vi nog bara hemma. Sannolikt hemlagad pizza. Då har vi på tomatsås, rödlök, getost, körsbärstomat, ost, rucola, balsamvinäger och fikonsylt. De tre sista efter att pizzan har varit i ugnen. To die for!

Julkalender, fråga 1 och 2

Det har knappast undgått någon att jag älskar julen!!! För att det inte ska bli för överdrivet så kommer jag inte att skriva bara om julen nu hela december, men den här julkalendern av Kajson tycker jag verkar rolig så jag ska skriva några inlägg med svar på frågorna hon har i den.

Nu lever vi ju 2.12 så jag tar både lucka nummer 1 och 2 på en gång. Den första frågan är

Vad är din drömbild av julafton i år?

Lätt! Stiga upp tidigt, det är beckmörkt ute, snöar helst litegrann och så börjar jag koka risgrynsgröt, dricker morgonkaffe där vid spisen och lyssnar på radio där det spelas julsånger. A och T är förstås hemma, A leker med någonting eller läser medan vi väntar på gröten och T pysslar med julmaten eller vad han nu hittar på. Så äter vi gröt, fortsätter pyssla med julmaten, går säkert alla ut i något skede (finns det snö så tar vi pulkan med oss) och så tittar vi förstås på Snögubben. Lite senare på dagen kommer mommo, mofa och morbror och så äter vi läänge och sedan är det hänga i soffan och öppna julklappar som gäller efter det. Gärna också någon julig film på kvällen i teven eller på Netflix.

Fråga nummer 2 är

Vem är din förebild i livet just nu?

Hmm, nu blev det svårare. Professionellt så är det nog ett par människor här på jobbet som alla har lyckats a) bli respekterade för det de kan och den de är på jobbet och b) kombinera det med familjeliv. Privat så är det nog en massa olika mammor som jag känner och inte känner som gör sitt bästa varje dag och som är just den de är.

1 december 2016

Nu börjar nedräkningen till julafton! Välkommen juletid, jag har längtat efter dig! Jag älskar julen. Och det blir bara roligare för varje år som går nu med ett barn. Jag ska försöka få A att se charmen med julkalendern på tv har jag tänkt, men jag har en känsla av att han ännu inte kommer att hänga med riktigt, hehhe.

A har i alla fall sin egen Angry Birds-julkalender som faddrarna har köpt och så har vi den här hela familjens gemensamma julkalender. Den är sydd av A:s mormor och så har jag hängt godiset i den. Vi har tänkt dela kristligt på chokladen - det hänger två bitar på nästan alla dagar så vi får ha något sorts roterande system i och med att vi är tre i hushållet.

Jag försöker att inte go crazy med godis och julklappar. Vi ska ge någon enstaka julklapp åt A och så kommer han såklart att få julklappar av andra också. Men det viktigaste för mig med julen är den lediga, så kallade "kravlösa" tiden, och maten och samvaron. Så vill jag att det ska förbli.