Rallytoko!

Precis som med mycket annat här i världen finns det rikligt med fördomar om det här med att äga en hund. En del kanske tror att man har en hund för att mysa med den i soffan och ta en liten promenad nu och då. En del kanske ser framför sig hundutställningar och fluffiga pudlar då man talar om hundar. Men så är det inte alls. Vi har nu haft vår lilla Essi i drygt 3 år och prövat diverse sporter med henne. Det som jag fastnat för är något som i Sverige kallas rallylydnad, i Finland rallytoko. Ordet rally antyder att nu ska vi ha kul. Lydnad, tottelevaisuuskoulutus på finska.
Grenen har funnits i Finland i flera år, och nästa år blir det en så kallad officiell gren, lik agility och toko. Det har ändå ordnats tävlingar i grenen redan länge, i augusti ska jag och Essi på vår tredje (med chans till att gå upp en klass!). Skillnaden mellan officiella hundgrenar och icke-officiella är närmast byråkratiska. I praktiken har rallytokos regler alltid varit helt riktiga och så att inget egentligen behöver ändras nu när grenen blir officiell.
Som sagt så håller jag på med det här med Essi. Vi befinner oss fortfarande i den lägsta klassen. Man ska ha tre godkända prestationer för att kunna avancera till nästa klass. Där är rörelserna svårare. I högsta klassen är det på riktigt svårt. Här kan du titta på det man ska göra. Du kommer att bli snurrig. Men grundidén är alltså att man går runt omkring på en bana och så kommer det i stadig takt emot skyltar som säger vad man ska göra (exempelvis bara sitt, ligg, hunden ska sätta sig framför en, man ska göra en spiral runt några koner etcetera) samtidigt som man från skylten ska tolka åt vilket håll man ska ta sig efter skylten.

Förra sommaren deltog vi i en tävling i Helsingfors.

Först bekantar alla hundförare sig med banan, utan hund.

Vi gör oss redo för att gå in på banan. Så här ser alltid startposition ut.

Här är vi inne på banan. De två till höger är domaren och dennes assistent. De skriver upp vad de ser = vad som går fel på en lapp som man sedan får när alla har gått banan. Alla går ut på banan med 100 poäng, sedan dras det av poäng för varje fel man gör. 70 krävs för godkänd prestation. Och det har vi klarat på 2 av våra 2 tävlingar.

Här gör vi något avancerat.

Alla hundar tävlar oavsett storlek tillsammans. I de högre klasserna finns hopphinder, som justeras för varje hund.

Så att. Poängen med det här inlägget var kanske att krossa lite fördomar med det här med att äga hund. Det finns faktiskt i Finland en förvånande stor aktiv grupp personer som tränar, tävlar, umgås och gör saker med sina hundar. Och en del tar det på blodigt allvar. De flesta gör det för att det är så roligt, men visst, det är roligt att klara sig bra. Och obs. Alla hundar kan göra de flesta av de vanligaste hundsporterna. Jag skulle kanske inte börja försöka göra en tävlande slädhund av en tax, men däremot kan taxen hur bra som helst delta i både agility, toko, rallytoko, hunddans, frisbeetävlingar och spårning med mera med mera. Det finns hur mycket som helst man kan och folk i Finland faktiskt gör med sina hundar. Tro inte att alla sysslar med kvarterspromenader och soffligg. Dessutom: bara för att man har en gren som hobby så måste man inte tävla.