23 sep. 2013

Hinnan, myten, mitt val

När jag var tonåring läste jag massor av tjejtidningar. De har alla i princip samma innehåll. Det är pubertet, förälskelser, kroppen, smink, kläder, sex och tankar om känslor. Mycket om sex och mycket om pojkvänner och mycket om den första gången.
Jag minns att det stod mycket om mödomshinnan. Den hinna som ska finnas i slidan och som ska gå sönder när tjejer har sex för första gången. Som nog har ett litet hål för annars kan ju inte mensen och flytningarna komma igenom. Jag var över 20 när jag insåg att den där mödomshinnan är en myt, att den inte finns.
I skolan fick jag bara lära mig att sex ska man helst inte ha och har man sex så ska man använda kondom. Och när man får pojkvän ska man börja använda hormonella preventivmedel.
Nu påverkade den hinnan inte mig på något vis. Jag hade sex när jag ville. Men den påverkar oerhört många unga kvinnor. Kvinnor som vet att de måste blöda när de har sex för första gången. Tjejer som är rädda för att tänk om han inte får hål på den. Tjejer som är rädda för att tänk om den redan gått sönder av sig själv och han kommer att märka att jag inte är oskuld. Kvinnor som undrar om deras dotter fortfarande har hinnan kvar som de själva hade i den åldern. Föräldrar som skrämmer sina döttrar med att om du inte blöder när du har sex med din man för första gången så kastar han ut dig. Tjejer som läser i tidningar att den där hinnan måste spricka när de har sex för första gången och ser framför sig hur en hudbit går sönder inne i dem.
Mödomshinnan är en myt. En seglivad myt som man sakta börjat genomskåda i västvärlden men som fortfarande lever kvar i många länder där kulturen är sådan att tjejer inte själva får avgöra när de har sex för första gången. Där tjejer tror att andra människor kan se på dem om de har haft sex eller inte. Ingen kan det på riktigt.
Vi måste lära våra tjejer, alla tjejer, att sex är något man gör när man vill göra det, för att det är kul. Inte något som någon annan kan bestämma att du inte gör förrän en tredje part bestämmer att nu är det dags. 
Min oskuld är min. Den kan bara jag bestämma över. Och den "tas" inte av någon som kommer in i mig och söndrar mig.
Ska vi tala om ordet oskuld? En annan gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar