Svenskan i skolan, eller svenskans ställning i Finland som det egentligen handlar om

Hbl skriver idag som alla andra medier om gårdagens debatt i riksdagen om svenskundervisningen för finsktalande skolelever i Finland. Eller, pakkoruotsi, som gruppen bakom medborgarinitiativet så gärna kallar det. Tvångssvenskan.
Jag tycker inte man behöver hymla med det att den här frågan inte handlar om vad elever läser eller inte läser i skolan och på vilka årskurser. Det handlar om svenskans ställning i Finland. Inte bryr sig initivativtagarna om huruvida eleverna lär sig svenska eller tyska eller engelska först och bäst, de vill ha bort svenskan som nationalspråk i Finland. Och det beror sen på en massa konstiga och förlegade åsikter och attityder.
Om det skulle handla om skolämnet så skulle vi också debattera alla andra skolämnen i Finland. Inte har jag någonsin under mitt liv behövt veta varför en vulkan får utbrott, vad alla huvudstäder i Afrika heter, vilken som är den största sjön i Finland eller hur man räknar ut vad x och a och b är i olika komplicerade räkneoperationer. Men allt det har jag lärt mig och det har format mig och gjort mig till den jag är idag. Jag skulle inte vara den jag är utan allt det där. Jag hör till den allra mest utbildade och allmänbildade eliten i världen. Varför skulle vi vilja ta bort skolsvenskan från de finsktalande och samtidigt göra skolsystemet så mycket fattigare? Det finns ingen vett i det. Kanske Matti Meikäläinen i Villmanstrand aldrig någonsin behöver ett enda ord svenska i sitt liv men har han läst det i skolan har han fått så mycket mera än bara förmågan att tala och skriva svenska.
Någon klok person sa någon gång att den människan som blir framgångsrik i dagens värld inte är den som har någon specifik färdighet, är jättebra på något. Den som klarar sig är den som har förmågan att lära sig, glömma och lära sig något igen.
Den finländare som inte ens klarar av att lära sig svenska har ändå inte en chans i dagens värld. Kan vi inte fokusera på inlärandet istället för det där att "ingen behöver svenska idag"?

Tre tonårspojkar berättar i dagens Hbl sin åsikt om skolsvenskan.