Nu är ju den lille bara drygt tre veckor, men en sak som vi började fundera på redan då han inte ens var ett litet frö i min mage var det här med att spara pengar till barnet. En sak är säker: vi ska spara till honom. Resten? Not so klart.
För det första. Konto eller placeringar? Jag tänker konto, men det är bara för att jag kan noll om placeringar.
För det andra. Hur mycket per månad/år? Se nedan om barnbidraget...
För det tredje, och kanske den svåraste frågan. När ska ungen få tillgång till pengarna och på vilka villkor? Det finns ju dom som säger att ger du ungen tillgång till kontot när hen fyller 18 kommer hen bara att åka på en jorden runt resa och festa bort alla pengar. Att man liksom borde sätta villkor, göra upp en plan. Typ att pengarna ska användas till att betala hyra.
För det fjärde. Vad är bättre, att köpa presenter åt ungen till födelsedagar och julen och så vidare, eller att sätta in pengarna och sparas? De flesta gör säkert båda... Vad händer med de pengar som andra personer ger i gåva, spara eller använda genast?
För det femte. Det här med barnbidraget. Just nu behöver vi barnbidraget för att kunna få mat på bordet, men det kommer säkert att komma en dag då barnbidraget på riktigt är extra pengar. Spara åt ungen, låta ungen använda som hen vill, kanske till och med spara (då tänker vi alltså att ungen redan hunnit bli typ tonåring) eller lägga undan åt en själv?
Och säkert finns det många fler frågor.
Såhär tänker jag: det viktigaste jag och T kan ge Alexander är en trygg barndom, mat på bordet, säng att sova i och kärlek. Men om vi har möjlighet att lägga undan pengar som han kan använda när han blir äldre så ska vi göra det. För det är en fin gåva att ge, ett enkelt sätt att göra stor skillnad i hans liv när han exempelvis flyttar till eget eller, varför inte, vill åka till Australien i två månader. Det spelar inte så stor roll om vi får ihop 100 euro eller 1000 euro eller 10 000 euro, allt räknas. Cause you can't live on love.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar