Det finns inget att säga men jag vill i alla fall säga något

Det finns inget som jag kan säga som inte redan har sagts om domarna efter våldtäkten i Mosabacka i Helsingfors tidigare i år. Ändå tänker jag säga några meningar.

Jag hoppas kvinnan som våldtogs får allt stöd hon kan tänkas behöva och lite till. Det går inte att göra så att smärtan försvinner men det går att stöda henne till ett någorlunda normalt liv, det vill jag i alla fall tro.

Jag hoppas också att den här debatten inte dör ut utan leder till något konkret, alltså en ändrad lagstiftning. Om så här många anser att våldtäktsdomarna är för lindriga så är de det. Straffet för olika brott bör motsvara det som allmänheten anser är korrekt straff. Det är dags att sluta dalta med våldtäktsmän. Det är dags att sluta se på våldtäkt som något som kan utföras lite sådär av misstag. Våldtäkt innebär alltid att du utför våld mot en annan människa. Hur lindrigt *jag spyr i min mun* du än utför det. Det är ett av de mest fruktansvärda handlingarna, en total förnedring av offret.

Och så önskar jag vi kunde sluta med rasismen. Det här är inte en invandringsfråga. Det är inte en fråga om hudfärg eller "hemland".