Utan att tänka efter dök jag huvudet före in i en debatt om bikinifitness som sport i gruppen Finlandssvenska bloggare på Facebook. Det startade med ännu ett blogginlägg där sporten och dess utövare kritiseras och jag orkar bara inte.
Det är så lätt att kritisera de val en kvinna gör för att hon med de valen är en dålig förebild. Sällan hör man det sägas om en man. En man kan göra något som folk anser vara dumt, klantigt, tråkigt, fult, elakt, vad som helst som inte anses bra och folk kommer att säga att det var ju dumt, klantigt, tråkigt, fult, elakt eller vad som helst men inte bra. En kvinna gör något liknande och hon är genast en dålig förebild för alla andra kvinnor, speciellt tonårsflickor som är såå lätta att påverka så de hamnar på fel väg i livet. Varför ska jag bara för att jag är kvinna konstant gå omkring och fundera på hurdan förebild jag är? Varför kan jag inte bara få göra de val jag gör och så kan du tycka att det var klantigt, elakt, dumt, whatever? Man gör väl de val man gör utgående från vad man själv vill i livet, inte utgående från hurdan förebild man är? I alla fall gör jag det.
Nu är jag förstås mamma och har genom det blivit en förebild på ett helt annat sätt, för min son. Men också i relation till honom anser jag inte att jag konstant ska behöva vara en så himla bra förebild. Det är helt okej att ibland säga att gör inte som jag gör, gör som jag lär. Visst kommer jag att göra mitt allt för att vara någon han kan ta modell av men jag tänker inte göra varenda val i livet utgående från hurdan förebild jag med det valet är för honom.
31 mars 2015
30 mars 2015
Något alldeles speciellt
Det är något alldeles speciellt med att höra sonen skratta och grymta sådär belåtet som bara en bebis kan när han varit ledsen men inser att han snart ska få den bästa trösten han vet, bröstet.
Det är något alldeles speciellt med att uppleva att det finns en person här i världen som ser mig som den allra viktigaste personen i sitt liv.
Det är något alldeles speciellt med att vara mamma.
Jag är den första att säga att föräldrar är och ska vara jämställda, men eftersom A är helammad så har det oundvikligen blivit så att jag är den som enklast tröstar, söver, lugnar och såklart matar. Men det kommer att ändra i takt med att han blir äldre. Jag har till exempel aldrig fått honom att skratta på samma sätt som T får genom att kittla och busa.
Och jag är den första att medge att det är otroligt tungt att ha en person som är så beroende av mig som A varit nu i snart ett halvt år. Det var en mamma i en Facebookgrupp för mammor till barn födda -14 som frågade hur mycket vi mammor varit från våra barn och jag insåg igen en gång att det i den frågan också råder en tudelning. Det finns de som tycker att en mamma inte ska vara låst och som själva ser till att ofta få egentid och så finns det de som tycker att en mamma ska vara med bebben ungefär tills hen pratar hela meningar. Jag säger inte vad som är rätt eller fel, själv har jag varit ifrån A korta stunder flera gånger men aldrig längre än drygt en timme. Varje dag är jag från honom minst 10-15 minuter under en av hundens kisirundor. Men jag har tills vidare inte upplevt någon längtan bort, vi har kunnat göra så mycket med honom med oss också. Ändå upplever jag ofta att det är tungt att han är så nära så mycket. Så beroende.
Det är något alldeles speciellt med att uppleva att det finns en person här i världen som ser mig som den allra viktigaste personen i sitt liv.
Det är något alldeles speciellt med att vara mamma.
Jag är den första att säga att föräldrar är och ska vara jämställda, men eftersom A är helammad så har det oundvikligen blivit så att jag är den som enklast tröstar, söver, lugnar och såklart matar. Men det kommer att ändra i takt med att han blir äldre. Jag har till exempel aldrig fått honom att skratta på samma sätt som T får genom att kittla och busa.
Och jag är den första att medge att det är otroligt tungt att ha en person som är så beroende av mig som A varit nu i snart ett halvt år. Det var en mamma i en Facebookgrupp för mammor till barn födda -14 som frågade hur mycket vi mammor varit från våra barn och jag insåg igen en gång att det i den frågan också råder en tudelning. Det finns de som tycker att en mamma inte ska vara låst och som själva ser till att ofta få egentid och så finns det de som tycker att en mamma ska vara med bebben ungefär tills hen pratar hela meningar. Jag säger inte vad som är rätt eller fel, själv har jag varit ifrån A korta stunder flera gånger men aldrig längre än drygt en timme. Varje dag är jag från honom minst 10-15 minuter under en av hundens kisirundor. Men jag har tills vidare inte upplevt någon längtan bort, vi har kunnat göra så mycket med honom med oss också. Ändå upplever jag ofta att det är tungt att han är så nära så mycket. Så beroende.
29 mars 2015
Drömhuset?
Om det råkar sig att du just nu letar efter ett hus så kan jag tipsa om vad som verkar vara en underbar strandfastighet på Drumsö i Helsingfors. Jag råkade se annonsen igår i Hbl och kan inte sluta tänka på det här huset. För 14 miljoner kan det bli ditt.
Jag och T planerar ju nog att någon dag i en avlägsen framtid köpa oss en bostad, men 14 miljoner känns lite i överkant...
Jag och T planerar ju nog att någon dag i en avlägsen framtid köpa oss en bostad, men 14 miljoner känns lite i överkant...
27 mars 2015
Sushi och månadsdag
Finns väl inte så mycket att säga om det som hände med de 150 personerna ombord på planet som kraschades mot bergsväggen i Alperna, annat än att det är fruktansvärt sorgligt och hoppas det aldrig händer igen.
Idag åt vi sushibuffet på en restaurang några hundra meter från vårt hem till lunch. God sushi, men slår förstås inte restaurangerna i centrum (men det billigare priset gör att det ändå känns som att det här stället är lika bra som de i centrum). Restaurangen finns alldeles i närheten av Böle station, om du blev intresserad. De har också take away.
Imorgon har jag och T månadsdag igen och det börjar kännas lite som att vi firat tillräckligt med månadsdagar nu. Känns som att när det närmar sig 8 år sedan vi blev tillsammans och vi dessutom hunnit gifta oss så behöver man inte längre fira månadsdagar. Det får kanske bli en extra kram istället.
Ha en skön helg!
Idag åt vi sushibuffet på en restaurang några hundra meter från vårt hem till lunch. God sushi, men slår förstås inte restaurangerna i centrum (men det billigare priset gör att det ändå känns som att det här stället är lika bra som de i centrum). Restaurangen finns alldeles i närheten av Böle station, om du blev intresserad. De har också take away.
Imorgon har jag och T månadsdag igen och det börjar kännas lite som att vi firat tillräckligt med månadsdagar nu. Känns som att när det närmar sig 8 år sedan vi blev tillsammans och vi dessutom hunnit gifta oss så behöver man inte längre fira månadsdagar. Det får kanske bli en extra kram istället.
Ha en skön helg!
26 mars 2015
Normer på matbordet
Peppe skrev ett inlägg om hur konstigt det är att folk som försöker är så lätta att kritisera medan de som inte alls försöker får fortsätta att inte alls försöka utan att kritiseras för det. Hon nämner till exempel de som försöker börja äta lite mer vegetariskt men som sedan äter en räkpasta som fredagsmiddag och genast kritiseras för det.
Pseudonymen About Alice skriver i en kommentar till inlägget om hur hen själv upplevt just det här, att en ifrågasätts, utfrågas och kritiseras om en väljer att äta vegetariskt men inkluderar fisk i dieten.
En annan norm som är helt tokig är att man ska dricka mjölk med maten. Komjölk är inget som folk alltid har druckit utan orsaken till att vi dricker så mycket mjölk i Finland är ju såklart att vi har så mycket mjölkkossor och så många får sitt levebröd från mjölkindustrin. Komjölken finns ju till för kornas kalvar och enbart det. Visst är det en ypperlig källa till kalcium men det finns gott om andra sådana också. Dessutom gör mjölken många sjuka...
Och ja, det behöver knappast sägas att den mjölk som säljs i matbutiken egentligen har väldigt lite gemensamt med den mjölk som kommer från kossan eftersom den processas så otroligt mycket. En kalv skulle aldrig överleva på det som säljs till oss.
Pseudonymen About Alice skriver i en kommentar till inlägget om hur hen själv upplevt just det här, att en ifrågasätts, utfrågas och kritiseras om en väljer att äta vegetariskt men inkluderar fisk i dieten.
"jag säger ALDRIG något om de som äter kött och frågar inte varför de äter kött men mig är det okej att intervjua både från vänster, höger och upp och nedifrån varför jag inte äter kött...."Det fick mig att igen börja fundera hur tokigt det är att en diet som består av åtminstone en liten bit men oftast en större bit kött till frukost, lunch, middag och kvällsmål är normen och allt det andra ifrågasätts. Det är helknasigt när man tänker på det och det är inte alls så en stor del av världens befolkning lever utan det är en lyx vi har i de rikaste länderna.
En annan norm som är helt tokig är att man ska dricka mjölk med maten. Komjölk är inget som folk alltid har druckit utan orsaken till att vi dricker så mycket mjölk i Finland är ju såklart att vi har så mycket mjölkkossor och så många får sitt levebröd från mjölkindustrin. Komjölken finns ju till för kornas kalvar och enbart det. Visst är det en ypperlig källa till kalcium men det finns gott om andra sådana också. Dessutom gör mjölken många sjuka...
Och ja, det behöver knappast sägas att den mjölk som säljs i matbutiken egentligen har väldigt lite gemensamt med den mjölk som kommer från kossan eftersom den processas så otroligt mycket. En kalv skulle aldrig överleva på det som säljs till oss.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)