4 mars 2013

Hata Kokoomus

De unga samlingspartisternas kampanj får mig mest att känna mig uppgiven. De ger liksom inte upp, de ska ha bort svenskan från skolorna. Det får mig att känna mig trött och besviken. Jag satsade så oerhört många timmar på finskan under min skoltid, det var det enda ämnet jag skrev två gånger i studentskrivningarna och jag pratar finska dagligen i olika sammanhang. Jag ser på finsk tv, jag ser på filmer med enbart finsk textning och jag får ångest och svett varje gång som jag under ett samtal försöker komma på ett ord på finska men inte kan hitta det och trots det inte vill säga det på svenska för att jag inte vill "avslöja" mina dåliga kunskaper i finska (som ju i själva verket inte alls är dåliga). Jag har svettats och ansträngt mig så oerhört mycket för att få höga vitsord i finskaundervisningen från lågstadiet ända till och med på universitetet för att jag vetat att jag måste kunna finska. Samtidigt finns det ända upp bland riksdagspartiernas ungdomsavdelningar starka åsikter för att slopa den obligatoriska svenskan. Det enda ämnet man tydligen i framtiden ska kunna välja bort i grundskolan. Däremot ska vi finlandssvenskar inte få välja bort finskan. För att man "måste kunna finska" för att kunna leva i Finland. Svenska måste man inte kunna, påstår de. Nu inser jag ju att det inte heller i dagens läge är så att någon med finska som modersmål faktiskt lär sig svenska i skolan. Det har jag fått erfara i många sammanhang, exempelvis på FPA, hos läkaren, tandläkaren och polisen. Men varje sådan här kampanj gör att de finskspråkiga ungdomarna bara blir mer negativt inställda mot svenskan. "Just det, varför ska vi tvingas lära oss ett språk som så få ändå talar?!"

En bekant till mig berättade för ett par veckor sedan om en man hon ätit lunch med den dagen. Hon sade att han var från ett mellaneuropeiskt land (tror det var Schweiz eller Österrike eller något liknande). Han hade kommit hit i september för att studera. Nu hade hon suttit på lunchen och pratat svenska med honom, han hade svarat på svenska. På ett halft år hade han alltså lärt sig svenska så att han kunde föra samtal. Min reaktion var "han borde resa runt till olika finskspråkiga skolor och tala om hur enkelt det är att lära sig".

Alla sådana här kampanjer är ett slag i magen på alla finlandssvenskar. "Vi värderar er så lågt att vi inte orkar byr oss om att lära oss ert språk trots att ni alltid levt med oss i det här landet, däremot ska alla finlandssvenskar nog lära sig finska så att vi kan kommunicera med er."

Että kiitoksia vain, kaikki nuoret kokoomuslaiset!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar