Jag såg nyligen en dokumentär på Yle. Du kan se den här. Den handlar om en tjej som när hon var 15 våldtogs av flera pojkar medan den pojke hon var kär i såg på. Och om hur hon några år senare inte kommit över det som hände utan fortsätter att straffa sig själv. Det var ju hennes eget fel, som det heter. Om hur en lärare på skolan som fick veta vad som hänt sade åt henne att "du måste hålla tyst om det här annars kan det skada skolans rykte". Om hur hon måste byta skola medan de som våldtog henne kom undan utan några som helst följder.
Och om hur unga tjejer och killar är rörande överens om att det är flickans ansvar att se till att hon skriker, sparkar och slår om det är så att hon inte vill ha sex. I Sverige, idag. Där man skulle tycka att sex förutsätter att två (eller flera) parter är överens om att det här ska vi verkligen göra, tillsammans.
Observera alltså skillnaden mellan att båda parter kommer överens om att, jo, det här ska vi göra, och att den ena parten bara kör på tills det antingen kommer ett tydligt NEJ JAG VILL INTE följt av sparkar och slag, eller den andra verkar vara med på noterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar