I vissa filmer håller personer som äter i en restaurang tillsammans på med en rolig lek som går ungefär såhär. Välj någon annan i restaurangen, ofta ett par, berätta hurdana liv de lever och varför de är här ikväll. Det här är en kul lek också såhär på riktigt.
När man åker buss, äter ute, ser en film på bio eller dricker en öl i en bar kan det vara så oerhört underhållande att tillsammans fundera på andra människors liv och vad de gör på det här stället just nu, vem de är med och varför. Det roligaste med det hela är att man aldrig kommer att få veta sanningen, för man ska liksom inte fråga sen. Det skulle förstöra leken.
Råkar man befinna sig i någon kreativ bransch fungerar ju de här andra, anonyma människorna också som inspiration. Alla känner till skrönan om den tystlåtna författaren som sitter på en uteservering någonstans i Frankrike och skriver sin stora roman, inspirerad av alla omkring sig.
Många författare och andra kreativa personer förnekar att de använt personer i sin närkrets som inspiration i sina kreationer, och ja, visst kan det finnas en viss trygghet i att inte skriva om sina närmaste. Men alla får sin inspiration någonstans. Jag tror att många kreativa personer använder just anonyma främlingar för att skapa sina fiktiva karaktärer. Det ligger något charmigt över det också. Tänk om just du utgjort inspiration för någon som kommer att bli något stort? Kanske redan är det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar