Härliga Monica Ålgars skriver i sin kolumn i Hbl att hon blivit illa till mods av vad en kvinna på spårvagnen sade åt henne en dag. Det är lite samma sak som hon pratar om i Hon som inte rodnar som jag tipsade om tidigare, men i det här inlägget har hon ju verkligen haft tid att finslipa och välja sina ord. Så här skriver hon.
Tänk om det viktiga inte är att inse att jag ser mindre rynkig ut än jag
tror, utan att fatta att mitt värde inte ligger i mitt ansiktes
spänstighet? Tänk om vi blev bemötta enligt hur snälla eller kvicktänkta
vi är, oavsett om vi är glåmiga eller solariebruna, oavsett om våra
celluliter syns lite eller jättemycket?
Jag skrev också för en tid sedan ett inlägg om det här. Men vi upprepar. Så länge fokus ligger på att "alla ska få se ut som dom vill, dom är ändå vackra" så fokuserar vi fortfarande på utseendet. Börja fokusera på annat istället! Tar du emot utmaningen? Nästa gång du har lust att fråga någon "hur ser mitt hår ut/passar de här byxorna på mig/hänger mina bröst/har jag celluliter/ser man den här finnen" eller bara brista ut i "usch vad jag är fuuuuul!!!" ja, fråga/säg då istället "har jag bra humor/tycker du jag är snäll/vad älskar du mest i mig/när får jag dig att skratta" eller "idag mår jag skitbra och det är en underbar dag!!!".
Det får givetvis vara negativt också. Om du mår skit så säg det då. Men börja inte hacka ner på hur du ser ut.
Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar