21 maj 2013

Olycka och olycka, sorg och sorg

Idag har det igen funnits orsak att fundera på det här med folks värde. Det att medierna tenderar att skriva mer om sådant som händer där det a) finns västlänningar b) finns journalister c) finns pengar. Oklahoma har skakats av en enorm tornado och flera (oklart hur många) har dött.
Idag har det ändå varit mycket lugnare än senast då USA drabbades av flera dödsfall och skadade på en dag. Det var under bombningarna i Boston. Då rådde ren hysteri och medierna i Finland fylldes av bilder, videor, ögonvittnesskildringar och expertuttalanden.
Jag funderar vad det beror på att medierna och folk i allmänhet blir hysteriska när det är en person/flera personer som skadar andra i ett västerländskt land, men inte riktigt lika hysteriska över naturfenomen. Det måste väl ha att göra med att det i det första fallet är just någon person som valt att göra det, att skada andra. I det senare fallet så händer det bara. Sen efteråt kan man såklart leta efter skyldiga till att exempelvis (i det aktuella fallet) hus rasar och folk inte får den hjälp de behöver. Men finns det en gärningsman eller flera sådana (de får inte vara för många heller, då blir det genast svårt att peka finger) så ojar vi oss alla tillsammans över det hemska som hänt och hur någon kan göra så.
Det är bra att man ojar sig och söker skyldiga där skyldiga kan hittas. Men det borde ske oavsett var någon utsatts för sorg och olycka. Ändå ger också jag mig in i cirkusen. Jag är inte heller felfri. Men jag reflekterar åtminstone över det här. Kanske du också kan, nästa gång du pratar om hur hemskt det är att folk i USA dör i naturkatastrofer, ägna en tanke också åt alla som blir hemlösa när Tuvalu sväljs av havet. Det kommer att ske snart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar