Jag tror det är en sådan sak som kommer med livserfarenhet. Det här med att framhäva det positiva i sig själv och andra istället för det negativa. Det har också att göra med ens självkänsla, självförtroende och livssyn men jag tror också det handlar om ens erfarenheter och visdom.
Hannah Norrena tangerar ämnet i intervjun i Hon som inte rodnar. Att det är enkelt att säga åt någon vad personen gör fel eller hur ful personen är, men svårare att säga att bra jobbat.
Det är lika enkelt att säga åt sig själv att det och det gör du fel, det och det kan du inte, si och så ful är du och si och så borde du aldrig ha gjort och lika svårt att berömma sig själv. Det är till och med svårt att berömma sig själv när ingen annan hör, tycker jag. När jag var yngre var jag expert på att hacka ner på mig själv. Jag dög till ingenting tills jag hittade en sak jag var bra på och det var att gå ner i vikt. Så då gjorde jag det. Det behöver knappast upprepas att det var ett oerhört destruktivt beteende och ett svart hål jag hoppas ingen annan ska behöva hamna i.
Numera har jag blivit visare och äldre och också fått en person i mitt liv som konstant påminner mig om hur bra jag är på mycket annat än att gå ner i vikt (och ner i vikt har jag ju inte gått på länge, minus den normala variationen i vikten som vi alla har beroende på årstid och livssituation). Jag har till och med börjat göra försiktiga försök att berömma mig själv för saker jag är bra på. Det är fortfarande oerhört svårt att göra publikt, men för mig själv har jag ibland klarat av det. Lite enklare är det att berömma andra för det de gör bra och jag försöker så gott jag kan att inte hacka ner på andra för sådant jag tycker att de kunde göra bättre, a.k.a gör fel eller är dåliga på eller misslyckats med.
För så är det ju: ingen får ut någon glädje av att jag kritiserar en annan person. Ingen. Däremot kan en massa personer få glädje av att jag berömmer någon annan, eller till och med få glädje av att jag berömmer mig själv. Och jag sprider hellre glädje än illamående och dålig fiilis. Sen är det ju också så att ju mer du berömmer andra personer desto mer får du sannolikt tillbaka. Och det är ju mer än bra, förutsatt att du också kan ta emot beröm. Det kan inte alla, men det är också en sak man lär sig och ska satsa på att lära sig.
Att hacka ner på en annan tar inte heller personen någonvart. Det gagnar inte heller dig på något sätt. Däremot kan vi alla bli bättre personer genom att berömma varandra och oss själva.
Så nästa gång någon säger att "det gjorde du bra" säg tack! Och nästa gång du känner att någon annan gjorde något bra - säg det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar