Gårdagens inlägg om det där med bröllopsplanering fick mig också att tänka på en sak. Det vill säga, hur lyckligt lottad jag är som faktiskt kan välja själv hur, när, varför, till vilket pris och med vem jag gifter mig. Det kan inte alla kvinnor och inte alla män heller. Och det är något jag ska hålla i minnet. Att redan det att vi (jag och T) kan välja allt det där betyder att vi kommer att ha ett så mycket bättre bröllop på alla sätt än många, många andra i världen.
För bröllop ska vara en bra sak, en fin sak, en kärleksdag. Det ska inte vara en dag som 12-åriga flickor tvingas genomleva som en sista ceremoni före de blir sexslavar och städare och barnuppfostrare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar