Nu har jag egentligen lovat mig själv att satsa stenhårt på min gradu under de dagar i oktober jag inte jobbar (med undantag för 1-2 lediga dagar per vecka, ofta under veckoslutet) men här sitter jag ändå och funderar på något helt annat.
Jag funderar på det här med att det bara är vackra kvinnor som vågar säga högt att det är den inre skönheten som är viktig och att hur man ser ut på utsidan inte spelar någon roll.
Det finns hur mycket som helst kvinnor där ute, öppna valfri damtidning, blogg eller tv-intervju där någon framgångsrik kvinna delar med sig av sin livshistoria och du kommer att se att hon gladeligen talar om för dig hur du ska "fokusera på det inre" och hur hon "inte bryr sig om sitt utseende" och hur hon "helst går omkring osminkad" och hur "unga kvinnor måste fokusera mindre på det ytliga". Samtidigt som hon poserar med ett ansikte som krävt minst en timme hos make up-artisten. Det är alltid kvinnor som ser perfekta ut som säger att det inte spelar någon roll hur man ser ut, det är insidan som räknas. OBS: det finns också gott om kvinnor som faktiskt säger att utseendet är viktigt för dem, men de är sällan framgångsrika. Det är som om det vore en lag, att för att bli framgångsrik som kvinna så måste du se bra ut, men du får inte se ut som om eller verka eller säga att utseendet är viktigt för dig.
Och så sitter man där och tittar på en kvinna med perfekt hy, hår, tänder och läppar och tänker att "ja kanske jag också ska börja fokusera på det inre så kommer jag en dag att se ut sådär". Eller någonting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar