Jag orkar för att jag vill

Jag har jobbat länge på det, men så småningom börjar jag känna att motion för mig inte är något jag gör av tvång eller för att "vara smal" utan för att må bra. Jag är stark med egna mått mätt och i balans, jag orkar och jag klarar av att göra de saker jag vill göra för att jag hela tiden håller igång.

På den första bilden här nere, med matkassarna, kände jag mig så otroligt stark. Jag hade varit ensam och handlat för hela veckan och stod och väntade på bussen med en fullastad ryggsäck och de här två kassarna. Och jag bara oh yes, vem behöver bil när man har rå muskelstyrka och bra kondition!!! Och jag förstår inte alla i grunden friska människor som bor i städer men alltid tar bilen överallt. Det är nästan som att skjuta sig i foten. Pröva det någongång, att promenera till och från matbutiken. Det kallas vardagsmotion och det är att vara snäll med sig själv. Jag och T äger ingen bil och det är så otroligt befriande och ett så mycket bättre val för en själv och för miljön. Plus att vi bor på tredje våningen i ett hus utan hiss. Så när du har släpat hem de där matkassarna ska du ännu bära upp dem. I början var det tungt men när man har gjort det ett par gånger lär man sig tekniken. Plus att man blir starkare för varje gång man gör det. Heja vardagsmotion!

På bilden till höger var jag på promenad med hunden. Vi har ett litet berg en bit från vårt hem. Du kan välja olika rutter för att ta dig dit upp. En av rutterna är väldigt brant, liksom ta fram en rulltrappa, någon-brant. Det bränner i låren när du är uppe. Ibland väljer jag den vägen för att jag vill göra det, ibland väljer jag en annan, snällare rutt. På vägen ner för berget, 5 minuter efter att bilden togs halkade jag omkull. Jag har ganska dålig balans och faller ibland, men jag skadar mig sällan när det händer.Jag vill gärna tro att det också beror på att jag håller igång, men det vet jag ju inte. Det vet jag ändå att hoppa och skutta och också att falla stärker skelettet.

På bilden nere till vänster syns min munkjacka köpt i Hurghada, Egypten. Jag och T köpte båda sådana för att vi faktiskt i det skedet var Red Sea Divers. Det var första gången jag dök och det hör till de häftigaste upplevelserna i mitt liv. Sådant kan man inte göra utan en viss grundkondition.

Jag vill inte tänka på allt jag hade missat i livet om jag inte hade levt ett aktivt liv med lagom mycket motion. Jag vägrar missa upplevelser för att jag inte orkar med dom. Och jag vägrar göra val som gör att jag inte orkar vara stark. Visst är också jag ibland trött och slut och helt färdig med allt vad motion heter, men det gäller också att inte fastna i det. Man ska aldrig glömma att det att man håller igång gör att man håller igång. Blir man och sitta i soffan för att man inte orkar, då orkar man inte heller nästa dag.
Så tänker jag.