För den som nu missat det, så har det snöat också i huvudstadsregionen nu i helgen. Måndagen var en härlig dag med cirka 9 grader kallt och
sol för första gången på jag vet inte hur länge.
Egentligen tyckte jag, före snön kom, att när det nu inte hade kommit någon snö så kunde den hållas borta hela vintern. Samtidigt tyckte jag att hela november, december och halva januari kändes som en enda lång, svartgrå pina och jag helst ville dra täcket över huvudet nu som då. När det inte var svart (vilket det var mellan klockan 15 och klockan 9) var det grått och vått. Så, jo. Snön var helt kiva som man säger på finlandssvenska.
OCH det är måndagar som den vi hade igår som jag är så glad att jag numera kan promenera till och från jobbet. Vilken energikick man får av det. Jag älskar överlag att promenera, gör det varje dag. Men det är något mycket speciellt med att promenera hem från jobbet. Man hinner rensa tankarna och lungorna.
 |
| Kolla nu. Där är den. Solen. |
 |
| Åh. Jag älskar att kolla på fotavtryck i snön. Magiskt. |
 |
| Den enda i familjen som var lagom nöjd (= skitsur) var hunden. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar