När vi promenerar till Seniorhuset där simningen hålls så går vi förbi Brunakärrs häststall och hagarna där och det är så mysigt med hästarna att jag ofta stannar och tittar en stund. Jag var ju hästflicka som ung och det är jag tacksam för för det lärde mig så mycket. Jag skrattar lite åt alla som talar om hästsport som "flickgöra". Försök själv styra en 600 kg häst som har bråttom ut till hagen i bara grimma så får du nog svälja dina ord. Eller försök sitta kvar när hästen skenar, det är inget flickgöra det.
Vi borde gå mera i Brunakärr känner jag för övrigt. Luftkvaliteten i stan är sämre än på flera år sägs det ju och jag har aldrig haft problem med det men tänker på A:s små lungor...
Såhär ljuvligt var det vid hästhagarna idag! Den ena hästen höll på att tappa sin grimma, tror den var sönderriven, och jag kände att det vore skönt om det fanns ett telefonnummer klistrat på staketet dit man kan ringa om sådant. För jag såg framför mig hur hästen eller någon av kompisarna trampar i grimman, fastnar och det slutar illa. Men det finns inget nummer där och jag hann inte gå via stallet heller. Hoppas det slutade bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar