Lördagen före jobbveckan

Jaha, på tisdag ska jag på jobb igen. Föräldraledigheten har ju varit slut redan länge, men snart är också vårdledigheten slut. Det känns bra, faktiskt. Sonen kommer att ha det bra med sin pappa de dagar jag är borta och jag kommer fortfarande att ha flera lediga dagar än jobbdagar per vecka högst troligen. Jag är tacksam över att ha fått ha det här året hemma varav 10 månader med sonen med mig men jag behöver också annat för min mentala hälsa. Jag är inte en sådan person som kan vara hemma i tre år med ett barn, det skulle aldrig gå.

Med det sagt så kommer jag nog säkert ändå att gråta en skvätt under de här första dagarna på jobb. A är en härlig typ och jag kommer att sakna honom.