Värnplikten fortfarande en konstig parentes

Bland annat Svenska Yle rapporterade igår om kvinnor i armén. Mycket kan sägas om saken. Det jag närmast är kritisk mot är att man ofta måste motivera att också kvinnor kan klara av värnplikten. Ofta är utgångspunkten den att kvinnor måste få välja för att det bara är de tuffaste kvinnorna som skulle klara av det.

Jag tycker att det behövs en rejäl reform av värnplikten i Finland. Såhär tycker jag: antingen låter man de som vill göra värnplikten, alltså vi grundar en yrkesarmé dit alla kan söka på lika villkor. Eller så gör vi värnplikten obligatorisk för både kvinnor och män och reformerar den så att "plikten" kan göras också på andra sätt än som den ser ut idag. Det vill säga: plikten kunde också vara exempelvis någon syssla som utförs för samhället. Båda män och kvinnor skulle enligt något system få välja vad de gör. Båda alternativen har en massa fördelar och nackdelar givetvis. Som det ser ut idag så fungerar systemet ändå inte.

Vi har idag en massa unga män som tvingas trycka på pausknappen i sina liv för att göra värnplikten. Minst 6 månader men i värsta fall flera år går "till spillo". Jag vet att man lär sig massor i armén och att man får mycket till godo, men de allra flesta män drömmer om en massa saker i anslutning till vilka de inte kan direkt utnyttja sådant de lär sig/gör i armén - de kanske vill bli pappor, de vill grunda företag, de vill utbilda sig till något som armén inte kan hjälpa dem med, de vill resa eller de vill kanske frivilligarbeta.
Kvinnor tvingas aldrig till den här pausen. Det här är mycket orättvist. Precis som det är orättvist att de kvinnor som drömmer om att jobba inom armén, ha yrken där man har nytta av att ha gått armén, att bli fredsbevarare eller att bara uppleva värnplikten måste ansöka om att få göra just det.

Hur motiverar man att (nästan) alla män tvingas skjuta fram sina studier med i värsta fall två år för att de måste göra värnplikten när kvinnor aldrig tvingas göra det?

Det är lätt att säga att "det här är ingen jämställdhetsfråga". Men det är det. Jag har ännu inte fått ett enda vettigt argument till att kvinnor och män inte också i den här frågan ska ha exakt samma rättigheter och skyldigheter.
Jag hoppas att försvarsminister Carl Haglund tar sitt förnuft till fånga och börjar planera för en reform. Försvarsmakten är ingen frizon som kan komma undan den här saken. Det är dags att göra värnplikten rättvis.

Det där med kvinnans ansvar att inte våldtas - tål att upprepas

Under min tid som frånvarande bloggare har Genusfolket kommit med ännu ett inlägg om det här med att ge skulden för en våldtäkt åt kvinnan som våldtogs istället för åt mannen som våldtog. De skriver om det här att kvinnor inte ska klä sig lätt, vara berusade, somna bredvid en man, röra sig utomhus eller ens, tja, tänka tanken att de kan leva sina liv som de vill utan att behöva skuldbeläggas för att de "provocerar" männen omkring dem.
Man kan fråga sig varför det inte är männen som ska sluta röra sig utomhus, sluta låta sig provoceras, sluta dricka sig så berusade att de inte märker att en kvinna inte vill ha sex med dem och sluta lägga sig bredvid en sovande kvinna när det nu är så himla svårt att liksom låta bli hennes fitta när hon ligger där.

"Man skulle till exempel kunna tänka sig att istället för att dra slutsatsen att kvinnor inte borde gå runt lättklädda skulle man kunna dra slutsatsen att män inte borde få vistas på vissa platser under den varma delen av året. Skillnaden på att anse att kvinnor (även de som aldrig våldtas) ska ändra sitt beteende och att anse att män (även de som aldrig våldtar) ska ändra sitt borde inte vara så stor. Ändå skulle vårt samhälle aldrig tillåta det senare, medan det förra sker här och nu, varje dag." skriver Genusfolket.

Ska vi ta det en gång till: våldta inte. Så enkelt är det faktiskt att få slut på våldtäkterna.

Här igen!

Jaha, tillbaka i stan. 4 dagar i Borgå, Jeppis/Kokkola och på lande hos mina föräldrar och det känns som om jag varit borta i 2 veckor. Ska på jobb ikväll och kommer just och just ihåg hur man loggar in på datorn. Det var roligt att komma bort, men nog är det ju så att borta bra men hemma bäst.

Jag ska återgå till bloggandet också, promise.

Veckoslutet i Jeppis

Vi har släkkträffat klart för i år. Några observationer om Finland, Österbotten och långa bilfärder, vr och levnadsutrymme.

Finland är stort. När du är i Karleby ska du ännu köra lika långt som du just har kört för att komma till polcirkeln. Ändå är det superljust i Karleby. Österbotten är stället to be för en avslappnad stämning. Här stressar ingen. Ingen stressar ens då vr:s tåg för sjunde gången under två dagar (vi åkte två gånger mellan Karleby och Jakobstad och tillbaka) är försenat med en halvtimme. Finland är fullt av skog, skog, skog, oj dit for en stad, hops, just det ja det var en sådan stad, skog, åker, åker, åker.

Vi åt på Juustoportti, vi körde lite "fel" i något skede. Festen var lyckad och vi har ätit och druckit gott. Jakobstad/Karleby är helt kul städer men små och tja, det händer inte så mycket.

Shades

Jag har inte läst Fifty Shades of Grey. Men nu inser jag att det ska komma en film hösten 2014 som baseras på boken (kanske hela trilogin?). Och så tänker man att, tjaa, en film om en kvinna med ett destruktivt förhållande till en äldre man... Med massor av sex. Hm.
Jag såg Shame då när det begav sig. Om en man som har ett mycket komplicerat förhållande till sex och närhet. Och den var bra. Så att.
Sex på film funkar väl för det mesta?