Onda boken

När har jag månne senast läst en så här bra bok? Jag minns inte.

Kaj Korkea-aho är värd alla lovord han får. Onda boken är verkligen en riktig thriller men också så gripande och berörande. Jag hoppas Korkea-aho fortsätter skriva.

Farsdagen

Glad farsdag, alla pappor!

A pysslade i veckan sitt första farsdagskort. Fint! (Egentligen var det ju jag som pysslade det och det kan väl knappast kallas fint...)

Och vad pysslade mamma då? En kaka!

Gott och löjligt enkelt. Receptet ser du nedan.

Photoshoot och ekohöns som inte mår bra

Idag har vi haft photoshoot här hemma. Det ska ju skickas julkort också den här julen, varsågod bara för påminnelsen. Det var en minst sagt tydlig förbättring i modellens beredskap att just modella jämfört med när vi för ett år sedan försökte ta liknande bilder. Då var han visserligen bara några veckor gammal så han blir förlåten.

Och så verkar det ju som om regeringen faller... När har det senast hänt? Och vad händer nu? Ingen aning...

Also. Här i veckan läste jag någonstans, minns inte var, om ekoägg versus andra ägg (hönsägg pratar vi nu) och att om en vill köpa ägg som kommer från välmående höns så ska en absolut inte köpa ekoägg... Jag har sällan varit lika förvirrad.

Det handlar om att ekohöns lever i sådana populationer att deras mentala hälsa lider av det. Höns har nämligen en hackordning men för att den ska funka så får flocken bara vara en viss storlek. Blir den större så hackar de på varandra till höger och vänster. Bokstavligen... En snabb googling visar att ekohöns i Sverige lever i flockar på upp till 3000. I Finland är regeln att det får finnas 6 höns per kvadratmeter om det är fråga om ekohöns, uppger Animalia. I konventionell äggproduktion med frigående höns får det finnas 9 höns per kvadratmeter. Det kan jämföras med att varje höna i bur måste ha minst 600 kvadratcm utrymme. Ja jag vet inte. Det är svårt att göra bra val i matbutiken. Jag har verkligen levt i tron att eko garanterar att djuren haft det bättre, men vet inte hur jag ska tolka det här. Blir att läsa på ytterligare.

Sockersött och fejkat och Hello på dig med

Vad har jag tänkt på den här veckan?

Socker. Ann Fernholm, svensk vetenskapsjournalist och "sockerexpert" (författaren till Ett sötare blod och Det sötaste vi har) kritiserar praxisen att servera sötsaker till varje måltid på våra äldreboenden. Jag håller med henne. Jag har jobbat på åldringshem och det är ju verkligen så det är, sockret är där konstant. Samtidigt äter jag själv så sjukt mycket socker att det måste få ett slut, snart. På måndag. Efter jul. Vi får se...

Essena O'Neill deklarerade att allt på sociala medier är fejk och alla ba typ "åh du är vår hjälte". Och jag ba typ "ska vi ta den här diskussionen nu för 1513:e gången? PÅ RIKTIGT?"

Adele sjöng Hello och hela världen grät. Jag med. Hon måste vara en av få artister som går hem hos alla.

Men jag måste medge att det vore fräscht att höra Adele sjunga om något annat än brustna hjärtan. Anything!
 

 

Pysslat farsdagskort

Idag har jag och min ständiga följeslagare varit i Helsingfors stads lekparksverksamhet (inomhus) och deltagit i pysslandet av farsdagskort. Jag kanske täcks visa bild på söndag då mottagaren av kortet också sett det. Det är ju i praktiken jag som gjort det och ja, vackrare kunde det kanske vara... Pyssel och rita och handarbete är inte min starka sida.

Men nu fick jag i alla fall upp ögonen för det här med att pyssla med sonen! Det ska vi börja göra hemma också. Småningom. Kanske.

Farsdag ja. Jag är en sådan som tycker att det handlar om att fira alla pappor med någon god mat, någon tårta och någo som barnen pysslat ihop (och mamma assisterat med). Hela den här kommersiella biten avskyr jag. Köpa rakapparater och kalsonger och böcker. Nej. Det är inte det det handlar om.

Igår då? Äntligen har jag inrett barnrummet, det som är A:s rum. Hans spjälsäng står där inne nu och förra natten sov han där några timmar! Vilken milstolpe. Alla dagar känns visserligen som milstolpar sedan A kom.