Det börjar bli dags för att fundera på det här med ledigheter sedan när bebisen kommer. Vi har inte kommit till någon som helst slutsats annat än att jag är hemma under mammaledigheten.
Men vi båda vill så gärna att vi ska göra lite annorlunda än så gott som 100 procent av familjerna i Finland, det vill säga att kvinnan är hemma i allt mellan några månader och några år.
Här kan du se lite siffror kring hur par delar upp ledigheterna. Det är dyster läsning. 2-3 procent av alla pappor är hemma mera än 2 veckor. Det betyder omvänt alltså att 97-98 procent av papporna bara tar ut två veckor för att vårda sitt barn och resten av veckorna tar mammorna.
Argumenten är många för att det är just såhär och frågar du de flesta familjer så gör de inte så för att strukturen ser ut så utan för att "det passade vår familj bäst".
Ofta hör man "vi har inte råd med att han är hemma, hans inkomster är mycket högre". Då undrar jag: om ni har hus, stuga, semesterresor två gånger i året, två bilar och en fritidsbåt, kan ni inte skära ner lite så ni får råd? Eller är det bara så att pappa inte vill vara hemma? Varför prioriterar din familj materiellt välstånd framom att barnen ska få umgås med sin pappa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar