Det blir väääldigt mycket bloggat om bebisar och graviditet och allt som hör därtill just nu, men det är liksom det och kanske tre andra saker jag går omkring och funderar på under en normal dag. (Och jag tänker inte be om ursäkt, just nu är det helt enkelt så.) Precis som många andra i min generation är jag bra på att googla saker jag går omkring och funderar på och då hamnar jag ofta på diverse diskussionsforum. Ja, ni anar vartåt det lutar här... Jag har konstaterat att om det finns någon arena på internet där det gäller att hålla tungan rätt i mun, vara påläst före man uttalar sig, aldrig vara tvärsäker på sin sak utan alltid beredd på att ändra åsikt när någon kommer med något argument man inte stött på tidigare och främst av allt ha skinn på näsan och vara beredd på fula ord så är det när det gäller graviditet, förlossning och bebisskötsel. Svenska Familjeliv kan få vem som helst att gråta av de mest konstiga orsaker och på finska finns exempelvis Vauva-forumet där ordet idiootti är lika vanligt som uttrycket huono äiti (jag gjorde en gång misstaget att gå in på en tråd där det diskuterades vad som är det bästa tvättmedlet när man tvättar bebiskläder och jag fick sådana traumor att det gör jag inte om). På mammapappabarn har jag märkt att folk är relativt snälla med varandra, men där är det också väldigt tyst.
Amning är ett tema som garanterat skapar hetsiga debatter där ingen vinner utan alla får illa till vara. Nämn amning och det är som att kasta ett blodigt koben till en vargflock. Deltagarna i debatterna är nästan utan undantag kvinnor, kvinnor som tar tillfället i akt att berätta för alla varför just deras modell är den enda fungerande och varför just de är sådana perfekta mammor och hur dumma i huvudet alla andra är. Efter alla timmar jag tillbringat med att läsa allt det här har jag insett att hur jag än gör eller inte gör med amningen, hur mycket eller lite jag än ammar, var jag än ammar eller inte ammar, varför jag ammar eller inte ammar, om jag pumpar eller inte pumpar, om vi kompletterar med ersättning eller inte, hur ont det än gör eller hur mysigt det än är så gör jag fel. Själv har jag aldrig deltagit i diskussionerna, jag skulle aldrig klara mig i den miljön.
Nå, nu är jag inte dummare än att jag inser att det lönar sig att istället fråga rådgivningen (fast förtroendet för den instansen är inte på topp just nu), personalen på bb eller någon bekant som är beredd att diskutera saken sakligt och med utgångspunkten att det jag vill ha är tips och råd, inte fördömanden eller hat. Men kontentan är: varför kan inte de här frågorna diskuteras sakligt och neutralt? Varför ska det alltid letas efter den som gör flest saker fel?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar