Hemmagym och nostalgitripp

Jag insåg i något skede att det inte kommer att bli något av mina drömmar om att kunna komma loss från A i en timme per vecka för att gå på jumppa, så jag beslutade mig i början av året för att börja jumppa lite hemma. Två gånger i veckan gör jag några enkla övningar, det tar cirka 45 minuter från det att jag stiger upp från soffan tills att jag sätter mig igen. Under tiden tittar A på, eller så sover han eller så är han med sin pappa. Win win för alla. Jag behöver den där tiden och jag behöver den där jumppan. Skulle bli galen av att inte använda kroppen. Jag går ju i och för sig varje dag, men det räcker inte riktigt till.

Medan jag jumppar lyssnar jag på någon av de färdiga listorna på Spotify och igår blev jag riktigt nostalgisk då jag hörde både Hips don't lite, Pon de Replay och Just Dance. Those were the days. Jag gick på min fair share av hemmafester och lokalfester och barkvällar i ungdomen, men tröttnade ganska snabbt. Jag längtar inte tillbaka men jag är glad att jag festade loss ett par gånger i tonåren. Det är fina minnen och det var mina galna dagar. Nu behöver jag inte sådant mera, i alla fall inte just nu. Det galnaste jag varit med om det senaste halvåret är sushilunch på restaurang. Men det är just det liv jag vill ha just nu. Kanske det kommer en medelålderskris i något skede och så är jag igång igen?!

Så ser mitt hemmagym ut. En matta och två 3 kg:s vikter.