Höstperiod

Jag är mitt inne i en identitetskris. Vem är jag och vad gör jag med mitt liv?

Det beror på att det är höst. Det är ingen höstdepression, men kanske en höstperiod bara. En period av eftertanke och funderingar i mitt stilla liv.

Jag har aldrig varit en drömmare utan står stadigt på jorden med realiteterna klara för mig. Det har kanske varit ett hinder också. För jag ser liksom inte längre fram än att okej, jag måste ha en inkomst och en vardag som funkar. Medan andra planerat utrikesstudier och genomfört spännande projekt och drömmer om att rädda världen så är jag bara "nej men alltså jag har jobb och studier och det är tillräckligt för mig".

En del kanske skulle kalla mig tråkig. Men jag trivs bra med mitt liv, även om jag kanske ibland skulle önska lite mer krydda. Nu har det förstås stått stilla sedan jag blev mammaledig. Jag har blivit ännu latare och liksom bara livet är bra som det är.

Jag vet inte. Kanske någon borde ruska om mig lite. Risken med ett tråkigt liv är väl att det blir bara tråkigare och till sist har man inte längre något som får en att stiga upp från sängen.