I veckan var jag på hälsogranskning eftersom arbetsgivaren vill att alla nya genomgår en sådan. "Du bör reservera en och en halv timme tid" hette det, men efter en knapp timme sa hälsovårdaren att hon inte vet vad vi mera ska prata om eftersom jag är så frisk och allt är så bra. Tydligen hade jag blodvärden som hälsovårdaren sällan sett förut, bland annat ett hemoglobin som är få förunnat och strålande blodsocker- och kolesterolvärden. Det enda hon hittade på att säga var att det goda kolesterolet är riktigt bra men det går ju alltid att höja det förstås... Jag tackade och tog emot, förstås. Vet inte vad hemligheten är.
Jag lever ett relativt harmoniskt liv med mycket vardagsmotion och lite jumppa nu och då, mycket god mat och helt okej sömnvanor. Jag röker inte och super inte okontrollerat. Jag har ett riktigt bra vardagsliv och försöker göra kul grejer med familjen på fritiden. Det räcker. Visst har jag ångest ibland, ofta utan att egentligen kunna sätta fingret på varför - jag är nu lite fundersam bara - brukar jag säga när T undrar vad det är. Men det hör livet till.
Jag är förstås väldigt glad över att hälsogranskningen bekräftade min personliga åsikt att jag mår bra. Både kroppsligt och mentalt. Det hör väl till ovanligheterna nuförtiden. Jag har ju haft tur också, inte drabbats av stora kriser och den här anställningen var ju verkligen pricken på i:et. Jag har börjat må mycket bättre på många sätt sedan jag slapp skiftesjobbet och att stiga upp 04:10 eller komma hem från jobbet 00.
Såhär vill jag ha det i fortsättningen också. Må bra och inte behöva fundera på hälsan. För att inte behöva fundera på hälsan krävs det förstås lite aktiva åtgärder. Men de går nästan på rutin. Jag vill kunna göra kul grejer också om 5, 10, 15, 20, 25 år. Inte begränsas av en sjuk kropp eller ett utbränt sinne. Som dyka i Röda havet - det klarade jag 2011 och jag vet att jag skulle klara det idag också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar