Vad jag gjort idag? Stekt 21 plättar. Det skulle bli 30 enligt receptet... Fattar inte...
Dessutom har jag städat. Ikväll ska jag städa lite till. Ska strax ut med hunden, bara sonen vaknar. #storyofmylife
Den här muggen är en födelsedagsgåva som mirakulöst nog överlevt i flera år. Mirakulöst för att jag tenderar att söndra muggar och glas med ett månadssnitt på 1-2.
Den här veckan är det Amningsveckan. Tema i år är amning och jobb, hur de går att kombinera. Hur bra som helst är mitt svar. Bara en inte stressar över det och gör det svårare än det behöver vara.
Folkhälsan och några andra aktörer är med i ett projekt i anslutning till det här. Du hittar projektet på amningsfred.fi. Där kan du läsa berättelser kring amning och också mer information om kampanjen Amningsfred. På sajten står också lite allmänt om amning som
"Till en början är livet enbart amning och sedan blir amningen en del av livet."
Jag ryser så sant det är. Där är liksom allt vad amning är i en mening.
Fast jag och A har amningsvecka varje vecka! Om några dagar har vi haft konstant amningsvecka i ett år och vi har inga planer på att sluta!
Det känns som en stor milstolpe. Att vara med A i lekparken, att se honom gå själv, utomhus, med de pyttesmå skorna på.
Den här veckan städar jag för vi ska ha kalas på söndag. Det är inte som att jag städar hela veckan för att hemmet ska vara fläckfritt utan jag städar hela veckan för att gästerna ska kunna komma fram över berg av leksaker, våga röra i ytor och våga äta av vår mat. Jag minns inte ens när vi senast städade... För det mesta ser här ut som rent kaos nuförtiden. Det ser ut just som att om jag skulle vara hemma hos någon annan och det såg ut som det ser ut hos oss så skulle jag fundera över hur någon kan tänkas vilja bo så.
Anyway. Som en följd av att Facebookpausen är slut så får jag ju igen njuta av pärlorna som delas i den slutna och mycket hemliga gruppen Eläinvideokerho, ungefär Djurvideogruppen. Det är helt crazyt bra stämning där och vi tittar på videor och bilder tillsammans och skrattar åt dem. Eller som i det här fallet - nästan gråter. Kolla in den här hunden och dens människa. Jag skulle inte vilja vara deltagare i samma tävling som de här två... Shieeet. Vilken kommunikation! Hatten av.
Ja jag hade ju som skrivet en Facebookpaus under hela förra veckan (sö-sö). Och oh my god så skönt det var! Jag lärde mig några saker om mig och världen.
Facebook stjäl sjukt mycket av min tid.
Den tiden är helt onödig tid som jag kunde tillbringa görande annat.
Jag behöver Facebook till väldigt lite egentligen.
Jag kommer i framtiden att tillbringa mycket mindre tid på Facebook.
Jag tänker inte lägga någon tidsgräns på Facebookandet för jag tror inte på sådant. Men det kommer att minska.
(Till saken hör kanske att jag börjat bekanta mig med Instagram igen, hehhe...)
Titta en stund på den här bilden. Det är inget påhitt, det är verklighet för många hundar som vi äger och har som husdjur, för vårt eget nöje. Hunden på affischen är en mops men det är inte den enda hundrasen som har andningsproblem.
Det är Finlands djurskyddsförening SEY som just nu har en kampanj för att uppmärksamma problemet med hundraser som avlas sjuka. Gå in och läs mera här (på finska). SEY skriver bland annat att det finns vissa hundraser där de sjuka individerna är fler än de friska.
Och kom ihåg: du som djurägare har alltid ansvaret att se när ditt djur lider och också ansvaret att fatta beslutet om och när djuret ska avlivas.
