Nu ska jag få fart på romanprojektet!

Förra veckan laddade jag ner skriva roman-programmet Scrivener för en 30 dagar lång gratis prövotid. Och nu, efter några timmars användning älskar jag det och tror bestämt att jag ska köpa det när prövotiden är slut. Det som är bra med programmet är bland annat att du får en helt annan överblick över din text än med till exempel word. Nu jävlar ska jag få fart på mitt romanskrivande.

Jag kan bara inte bestämma mig vad som vore bättre: att ha ett bestämt tecken-, alternativt ordmål per dag/vecka/månad eller att bestämma en deadline, till exempel slutet av året. Sannolikt blir det det senare, för jag känner att jag vill få ut det här nu! Då menar jag ut som i ut från mitt huvud, inte ut som i utgiven. Men det vore ju förstås en trevlig bonus. Och jag kommer med största sannolikhet skicka manuset till något/några förlag när jag är klar. Så får vi se vad som händer sedan.

En söndag vid Tölöviken

Igår var den här familjen riktiga helsingforsare och promenerade runt Tölöviken. I 2 timmar var vi ute. Men det inkluderade en cafépaus på ett underbart litet café vi råkade på, uppe på kullen så man ser över hela viken. Sinisen Huvilan Kahvila heter stället och jag rekommenderar varmt. Det blev direkt en ny favorit vid sidan av Café Regatta som jag också rekommenderar varmt. Båda ställena är hundvänliga.

Det var alltså första gången någonsin som jag och T gick runt Tölöviken. Jag kom på idén när jag åkte tåg hem från centrum förra veckan och tittade ut över viken och funderade att det är ju inte så långt från oss, varför inte gå runt? På hemvägen gjorde vi sedan en liten avstickare runt Borgbacken (trevligare att gå den vägen än längs tågbanan tillbaka till Böle). Ibland stannar vi och tittar när vi går förbi Borgbacken som ju är mindre än en kilometer från vårt hem. Jag älskar alla berg- och dalbanor på Borgbacken men Ukko är en sådan maskin att nej fy fan. Dit ska vi förresten på söndag... Till Borgbacken alltså. För första gången med A med oss.

 

 

Jag brukar sällan använda någon app för att följa med hur långt jag gått etcetera. Men ibland är det roligt, i synnerhet på sådan här längre länkar. Det roliga är att T:s Samsung oftast visar någon helt annan längd på länken! Jag antar att det har att göra med hur noggranna telefonernas gps-system är...

Nästan 8 kilometer i strålande sol!

När mobbaren gör bättring

Sveriges radios P1 sänder i år precis som tidigare sina sommarprat. Igår lyssnade jag på David Batra, ståuppkomikern som pratar om skoltiden och mobbningen som han och alla klasskamrater utsatte "Mikael" för.

Det är ett besynnerligt sommarprat... Först tänker jag vad modigt av David att prata om saken, sedan tänker jag men vad tänker han egentligen som utsätter Mikael för det här igen, river upp gamla sår, sedan tänker jag har han fel i huvudet och sedan tänker jag han är bara ännu en mobbare som tar all plats istället för att ge plats åt offret och till sist tänker jag vad hörde jag just? Det var ju skitbra.

Lyssna på det. Det kan vara ett av de bästa sommapraten under de senaste åren. Spoiler: mot slutet, när David Batra GÅR HEM TILL Mikael och Mikael bara "nä, men alltså det är nya tider nu" och "jag hittade vänner för livet i gymnasiet" så kan det ha kommit en tår...

Överlag tycker jag det är fel mot offren om personer som David Batra som mobbat eller på annat sätt betett sig kränkande mot andra personer gör en grej av det, liksom titta på mig alla jag har mobbat men nu har jag ångrat mig och jag inser att det var fel och jag vill att ni alla förlåter mig för det har jag själv gjort. Men i det här fallet funkade det trots allt på något sätt i och med att Mikael var med (och, hoppas jag, har läst och godkänt hela manuset!).

Det finns inget att säga men jag vill i alla fall säga något

Det finns inget som jag kan säga som inte redan har sagts om domarna efter våldtäkten i Mosabacka i Helsingfors tidigare i år. Ändå tänker jag säga några meningar.

Jag hoppas kvinnan som våldtogs får allt stöd hon kan tänkas behöva och lite till. Det går inte att göra så att smärtan försvinner men det går att stöda henne till ett någorlunda normalt liv, det vill jag i alla fall tro.

Jag hoppas också att den här debatten inte dör ut utan leder till något konkret, alltså en ändrad lagstiftning. Om så här många anser att våldtäktsdomarna är för lindriga så är de det. Straffet för olika brott bör motsvara det som allmänheten anser är korrekt straff. Det är dags att sluta dalta med våldtäktsmän. Det är dags att sluta se på våldtäkt som något som kan utföras lite sådär av misstag. Våldtäkt innebär alltid att du utför våld mot en annan människa. Hur lindrigt *jag spyr i min mun* du än utför det. Det är ett av de mest fruktansvärda handlingarna, en total förnedring av offret.

Och så önskar jag vi kunde sluta med rasismen. Det här är inte en invandringsfråga. Det är inte en fråga om hudfärg eller "hemland".

Vad ska du med mina underbyxor till?

En sekund funderade jag på om det är jag som är lättkränkt/gammalmodig/rabiat/överreagerande eftersom jag upprörs av en sådan text. Men sedan tänkte jag att nee, det är fan inte ok.

Det var nämligen så att på länken idag mötte jag en man, kanske 25-30 år gammal. Han hade en t-skjorta på sig med texten A penny for your thoughts, a *jag hann tyvärr inte läsa* for your panties. Panties.

Vad fan ska du med mina underbyxor till?

A penny for your thoughts är ju något man säger när man undrar vad en person som verkar fundersam tänker på, inget konstigt där. Men den här mannen ville alltså också ha mina underbyxor. Jag blir äcklad. Kan jag inte få gå på promenad ifred utan att någon ska villa ha mina underbyxor?

"Men de är ju bara ett skämt!" Ser du hur jag skrattar. Jag gör inte det. Och du har inte rätt att haahaa, skämtar ju bara om vad som helst om folk blir illa till mods av det.

Jag överreagerar inte. Sådana där texter och de män som ogenerat går omkring med sådana bidrar till att kvinnor känner sig otrygga, till att sexistiska skämt anses ok, till att kvinnors upplevelse av att ha blivit sårade viftas bort. Det spelar ingen roll vad mannen skulle ha gett mig för mina underbyxor. Han ska inte gå omkring och vara intresserad av dem.

Ämne män som köper använda underbyxor behandlas förresten också i den nyaste säsongen av Orange Is The New Black.