Nu är det ungefär ett år sedan det klarnade att vi får flytta in i den bostad vi bor i nu. Vi hade ju redan ställt in oss på att bo kvar i vår lilla tvåa också med bebben - "nog funkar det på något sätt" - men så hade vi en sådan obeskrivlig tur att den här bostaden blev ledig. Och i dagsläget har jag inte en blekblå aning hur vi skulle ha kunnat bo kvar i tvåan ens en vecka efter att bebben kom. För det första var bostaden på tredje våningen i ett hus utan hiss... Jonä. Det var en perfekt bostad när familjen hade tre medlemmar men hade aldrig funkat med en fjärde.
I den här bostaden har vi över 80 kvm och tre stora rum plus ett stort kök med diskmaskin plus två toaletter. Och hiss. Och utrymme för en större tvättmaskin i badrummet. Och klädrum. Och en gigantisk balkong! Vi borde bara fixa i ordning A:s rum. Det ser fortfarande ut som om vi är mitt i en flytt, trots att vi bott här i 11 månader.
Vi älskar att bo på hyra för övrigt. Jag kan inte riktigt förstå hetsen som så många har att köpa och äga sin bostad. Okej om man är väldigt ivrig på att renovera och inreda och vill ha ett eget projekt men annars, näe. Visst bostadssparar vi också, för så gör man nu bara, men med vår takt så lär vi kunna köpa eget när vi är kring 50. Vi vill gärna leva lite också, inte först spara och sedan betala av på lån och räntor så man inte ens har råd med ett biobesök. Den dagen vi väl köper något eget så blir det för övrigt en bostad, inte ett hus.
Fördelarna med att bo på hyra är många, en är den att om man upptäcker att kylskåpet har gått sönder så ringer man hyresvärden och så fixar de ett nytt. Hyran är fast, kan inte komma några överraskande boendeavgifter. Ja, det passar oss mer än bra. Men så är ingen av oss en sådan som tycker om att äga äga äga utan mer om att leva leva leva och ha det bra och skapa det hem man vill ha utgående från den stomme som finns där. Väggar och tak och golv och inredning är en förutsättning för att man ska kunna kalla det ett hem, men det viktigaste är ju människorna, stämningen, vad man gör av det man har fått.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar