Jag smälter bort...

Alltså det här är fan inte roligt längre. Den här värmen. Jag har aldrig upplevt något liknande och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag längtar till jobbet där det finns luftkonditionering, så att jag skulle kunna få uppleva normal temperatur åtminstone i några timmar... Minst en gång per natt vaknar jag i full panik, genomblöt och intrasslad i lakanet (täcket strittade för några nätter sedan), får inte luft och vet inte om jag är död eller levande för jag är så varm och så yr och så tung. Minst sju gånger per natt vaknar jag och har sådan ångest att jag vill gråta, försöker hitta en torr fläck på madrassen, vänder på dynan för att få fram en torr sida (men när det börjar närma sig morgon så hittar jag ingen sådan längre)...
Det här veckoslutet har jag svettats mer än under min hela livstid. Vi hade gäster hela lördagen och det var så varmt i lägenheten att blommorna som folk hämtade omedelbart vissnade. Natten till lördagen hade jag dessutom sådant sendrag som jag aldrig upplevt i vaden. Jag har fortfarande en grym värk i hela högra benet efter det...
På söndagen tillbringade vi några timmar vid havet. Vi åkte ut till klipporna utanför Nordsjö, för första gången den här sommaren, simmade och åt picnic (det som blev kvar från lördagen). Och brände oss som fan. Dessutom: eftersom det var så varmt hade jag på mig en gravidklänning. Utan leggings under. Det resulterade i att mina innerlår skavade mot varandra när vi gick så jag fick stora sår på insidan av båda låren (jag går aldrig omkring i bara klänning normalt). På söndagskvällen hade jag alltså bränt mig i solen på så gott som hela kroppen, jag hade skavsår på låren som sved som fan, jag hade varmt som aldrig förr, det var 30 grader i bostaden, jag hade grymt ont i hela högra benet av sendraget... Jag trodde inte jag skulle kunna sova alls, men jag har nog sovit små snuttar under natten. Nu känner jag inte längre om jag är trött, håller på att svimma av värmen, har vätskebrist eller är hungrig. Jag bara försöker överleva en minut i taget.

Det här är inte roligt mera.

Vårt paradis på jorden, klipporna utanför Nordsjö.