Upp och ner, hit och dit

Idag är en sådan dag när kroppen och knoppen inte riktigt hänger med. Det beror inte bara på värmen utan också på att jag fick en mycket kort natt. Vi hade rådgivning klockan 9 imorse och det är ju ingen match för en normalt arbetande person, men jag slutade jobbet 23.30 igår så fick ungefär 6,5 timmar sömn.

Att vara vaken klockan 9 är normalt inga problem för mig, men nu hade jag då kväll plus att jag skulle ut med hunden (det måste jag inte göra, T kunde ha gjort det, men det ger mig sådan energi att hålla igång också så det försöker jag alltid hinna med) plus att jag måste hinna äta ordentligt och dricka kaffet före vi skulle med spåran till centrum (svensk rådgivning finns på ett fåtal ställen i Helsingfors och vi tvingas åka genom hela stan för att komma dit). Till all tur somnade jag på fem minuter när jag kom hem igår, det händer inte varje gång...

Jag har alltid haft skiftesjobb med undantag för det allra första sommarjobbet. Att sluta jobbet klockan 16 och återgå 8 nästa dag, måndag till fredag finns inte i min värld. Alla som prövat på det vet hur tungt det är. Speciellt de dygn då återhämtningen mellan turerna blir 10 eller 11 timmar. Det är en av sakerna jag ser fram emot med föräldraledigheten, att inte behöva ha de där skiftena. Kroppen mår inte bra av att hela tiden lägga om schemat. Jag vet inte när jag ska äta, när jag ska sova, när jag ska dricka mitt kaffe, när jag ska duscha, när jag ska slappa eller vara skarp... Just maten och sömnen lider ju mest. Det ska bli skönt att kunna få in rutiner, om så bara för under ett års tid. Att kunna äta, sova, vila, dricka kaffe ungefär samma tider varje dag! Det är en lyx som är få förunnat. "Normala" arbetstider börjar väl bli en ovanlighet i den här världen..?

Spännande vore också att någon gång få pröva på hur min naturliga dygnsrytm skulle se ut. Det får bli ett projekt senare i livet!