14 juni 2013

Mannen i mitt hem

Med anledning av att jag just släppte in en för mig totalt främmande man i mitt hem medan jag var ensam hemma (förutom hunden som ilsket skällde på honom - den 4 kg tunga hunden) så tänker jag nu att här skulle jag ha ett perfekt filmmanus i thrillerkategorin att sälja till något medelmåttigt Hollywood-bolag för en liten slant. Filmen skulle heta ungefär (översatt till svenska) Kvinnorna som inget anade.
Men så tänker jag att äsch, vad fan han visste ju precis vad vi behövde få fixat och han hade mitt telefonnummer. Han är sannolikt helt legit. Hur sannolikt är det att mannen som ringer och vill komma in just då jag är ensam hemma är en galen seriemördare?
Och så tänker jag att trots att han är helt legit byggkarl så kan han ju vara seriemördare.
Men vad fan! Jag är en stark kvinna, jag kan försvara mig. Kung fu och sådant shit! Synd bara att han väger tiotals kilo mer än jag väger...
Och så tänker jag att, tja, så här brukar det ju faktiskt gå till. Någon ringer på, har något ärende hemma hos dig, slår dig medvetslös, våldtar dig och mördar dig. Nej, så går det inte alls till. Personer överfalls sällan av personer som ringer på dörren. Och ännu mer sällan av personer som faktiskt har ett riktigt ärende i bostaden.
Som grundregel kan man ju ha att lite på folk som kan motivera varför de ska in i ens hem. Livet blir annars betydligt krångligare. De flesta är helt ofarliga.

13 juni 2013

Sexslaveriet här och nu

Svenska Yles Radar gjorde för en tid sedan ett program om människohandelsoffer i Finland, specifikt sexslavar, och vad man kan göra för att hjälpa dem.
I programmet, som kan höras på Arenan, berättas historien om en kvinna som lockades till Finland från Rumänien. Som så ofta lockades hon till Finland med löftet att få jobba på en bar i Norge. Kvinnan hade i Finland, under den tid hon var sexslav, 5-6 män som "kunder" per dag. 5-6 män per dag var alltså beredda att betala någon annan för att få våldta henne.
När jag hör sådant här så tänker jag: Vem är de här 5-6 männen per dag som betalar för att "ha sex med" - våldta en kvinna? Hur ser en sådan man ut, hur beter han sig, vad har han för jobb, är han gift, har han barn, varför gör han det, hur gör han det, vad gör han på fritiden?
Jag vägrar tro att precis alla män som köper sex med en sexslav inte inser att den här kvinnan är ett offer. En del av dem kanske inte inser det, jag vet inte exakt hur många, men någon av dem måste inse att det är något fel här, beroende lite på omständigheterna. Och då undrar man ju, ännu mer än tidigare, hurdana män som klarar av det. Att betala för att våldta kvinnor.
Den här kvinnan är inte heller den enda sexslaven någonsin i Finland (här kan du läsa vår nationella människohandelsrapportör Eva Biaudets rapport om människohandel i Finland 2011-2012). Så man måste dessutom multiplicera de där 5-6 männen per dag. Det kan vara fråga om tiotals, hundratals män per dag som köper våldtäkter. Jag försöker föreställa mig en sådan man, men klarar inte av det. Det är och förblir ett mysterium för mig hur en sådan man ser ut, beter sig, gör. Det som är klart är ändå att det krävs en mycket förvrängd syn på sexualitet för att kunna tänka sig att "ha sex" med - våldta en sexslav.

Vår justitieminister Anna-Maja Henriksson arbetar för att få sexköp av alla slag förbjudet i Finland. Jag var till en början skeptisk till det här, eftersom jag tycker att sexhandel när det sker mellan två personer som själva bestämmer villkoren inte är något som nödvändigtvis måste bort. Personer som vill sälja "sig själva" och personer som vill köpa kan gott få göra det, tycker jag. Däremot har jag ändå fått ändra åsikt. Henriksson och Eva Biaudet har övertygat mig om att skyddet av alla tusentals, miljontals sexslavar är viktigare än friheten för personer att sälja och köpa sex på egna villkor. Om det enda sättet att få slut på sexslaveriet är att förbjuda sexköp helt, så då måste sexköp förbjudas. Men, då behövs också en lösning för att hitta alla de sexslavar som inte kommer att försvinna någonstans. Efterfrågan på sex kommer att kvarstå och sexslavarna kommer att finnas kvar i landet, åtminstone en tid. Då behövs ett system för att möjliggöra för män som köper sex och då upptäcker offer för människohandel att anmäla just det utan att själva råka i alltför stora problem. Det här är inget enkelt problem att lösa.

12 juni 2013

Långlänken

Varför regnar det alltid när jag planerat en långlänk? Nå, det blev ju bra ändå och kom nästan inte alls regn medan jag gick min 90 minuters med hunden!

Titta, vi hittade en ponny också!

Våra små (o)kära piller

Jag blir personligt berörd av nyheten om de 23 kvinnorna som dött i Kanada på grund av p-piller, eller, som det heter, "vars död kopplas till användningen av p-piller".Specifikt p-piller av märket Yazmin och Yaz. Jag har själv också ätit Yazmin. Dock bara en kort tid eftersom en läkare sedan konstaterade att Yazmin inte är det bästa märket för just mig då det finns högt blodtryck i min familj. Och högt blodtryck i kombination med p-piller överlag och specifikt Yazmin kan leda till en förhöjd risk för blodpropp. Då var jag väl typ 17-18 år gammal och redan då förstod jag att när en läkare säger sådär så är det allvarligt. Nu inser jag hur allvarligt det egentligen var. Utan risk för att överdriva kan man kanske säga att det var en fråga om liv och död.
Jag bytte alltså p-piller, men fortsatte att äta sådana av en annan sort. Tills några år senare, då var jag väl kanske 21-22, då en annan läkare sade att jag nog inte alls borde äta p-piller av något märke. Innan det hade jag en gång om året på gynmottagningen fått höra att "vi måste följa med läget, ditt blodtryck är nog högre än det borde vara, du befinner dig i en riskgrupp" etc. Så äntligen var det alltså en läkare som vågade erkänna det för mig: p-piller utgör en reell risk för min hälsa (mitt liv!) och jag borde sluta med dem.
För de 23 kanadensiska kvinnorna är det nu för sent. De skulle ha behövt en förståndig läkare som varnade dem för riskerna och sade åt dem att sluta.
Jag har sedan jag själv slutade äta p-piller blivit allt mer kritisk mot dem. P-piller skrivs ut för lätt och det är regel snarare än undantag att unga kvinnor äter sådana, inte bara för att inte bli gravida utan också för att kunna kontrollera sin mens och ha lindrigare mensvärk och pms. För att förebygga graviditeter är p-piller ju genialiska: de hindrar nästan med hundra procents säkerhet sådana. Preventivmedel är något alldeles fantastiskt och jag hurrar för varje sådant som marknaden kommer ut med. Men p-piller har alltför många bieffekter för att jag ska tycka att alla kvinnor genast från ung ålder ska rekommenderas dem. I dagsläge marknadsförs p-piller som ett enkelt sätt att slippa oroa sig för att bli gravid och som ett sätt att kontrollera sin mens och allt det som hör därtill. Att kvinnor håller på och mixtrar med sin mens och med hjälp av p-piller bestämmer precis när den ska komma varje månad är oerhört vanligt, så pass vanligt att man nu på finska har inlett en kampanj för att hitta på ett nytt namn åt mensen - kuukautiset - som inte alls kommer varje månad utan lite när man själv vill.
Jag åt också mini-piller en tid efter att läkaren sagt att jag inte borde äta p-piller. Min mens kom inte på flera månader. Läkaren sade att det är helt normalt att det blir så. Jag sade nej tack till sådana hormonrubbningar och slutade. Tanken på att gå omkring och aldrig ha mens var oerhört främmande för mig. Mensen är ju ändå något, wait for it, hundra procentigt naturligt. Alla har det. Alla har inte det precis på klockan samma tid och dag varje månad, men alla har det. Den kommer, liksom. Om allt står rätt till. Om du exempelvis stressar, bantar hårt, har för låg fettprocent eller någon sjukdom (eller, såklart, är gravid) så kan mensen bli borta. Men pillren har gett kvinnorna möjligheten att mixtra med mensen, samtidigt har läkemedelsföretagen börjat marknadsföra den här möjligheten allt hårdare och nu plötsligt är mensen något som man vill ha full kontroll över, kanske inte alls se röken av.
Mens är inte alltid så roligt, det kan vara en pain in the ass om den kommer på en olämplig dag, det kan göra ont och man kan må illa. Och har man problem av den, så är ju p-piller en ypperlig hjälp och jag vill absolut inte säga att någon som har problem med sin mens inte får äta p-piller. De finns och de kan hjälpa massor av kvinnor att ha ett lite bättre liv. Men som de i vissa fall används idag, som ett sätt att få mensen att kuva sig och börja komma precis när man vill om man vill så gillar jag inte dem. Kvinnokroppen är ingen maskin, mensen kommer inte på samma klockslag samma dag alla månader, rinner ut utan problem och försvinner igen, utan en massa saker spelar in. Man behöver inte leva med extremt illamående eller otrolig smärta, men man behöver inte heller tänka att man är onormal och konstig och måste käka piller bara för att ens mens kommer lite oregelbundet.
Dessutom är jag oerhört kritisk mot hur p-piller dels marknadsförs som ett sätt att kontrollera sin kropp på ett (i min mening) onaturligt sätt, dels säger att kvinnor som upplever biverkningar av p-piller (viktuppgång, minskad sexlust, huvudvärk etc.) bara måste leva med det.
Hormonella preventivmedel är en bra uppfinning och har gett miljoner och åter miljoner kvinnor chansen att själva och tillsammans med sin partner bestämma när de får och inte får barn. Men kvinnor dör också av dem. Kvinnor lider och kvinnor tvingas i många fall ensamma ta ansvar för att preventionen av oönskade graviditeter sköts. Kvinnor invaggas också att tro att mensen är något som de kan och ska tämja, styra och bestämma över. Och betala dyra pengar för att göra så.
Jag är hundra procent övertygad om att det inte behöver vara såhär.

Jag försökte, men jag klarar inte av det. Jag måste få tillägga det här efter en sådan här text. När ska vi få se de första hormonella preventivmedlen för män? Jag är ingen läkare. Men jag är säker på att det går att hindra produktionen av reproduktionsdugliga spermier hos män. Precis som man nu hos miljontals och åter miljontals kvinnor hindrar ägglossningen (p-piller) eller på annat sätt ändrar funktionen i de kvinnliga könsorganen (mini-piller). Det är hög tid att involvera männen. Det är hög tid att det blir möjligt för par att välja vilkendera parten som ska ta ansvar för att se till att den dagliga (eller hur ofta nu det manliga hormonella preventivmedlet måste intas) dosen tas. Det är hög tid att det slutar vara icke-ifrågasatt att kvinnor ska lida av allt det som p-piller ställer till med i värsta fall.

Update: P-piller är så självklara att experter till och med säger att man inte får sluta med dem utan att konsultera en läkare först. Vad är det för struntprat? Såklart får man sluta när man vill, då gäller andra preventivmedel, kondomer. Slutar man har man fortfarande tillsammans med sin partner ett ansvar att se till att det inte uppstår oönskade graviditeter.

11 juni 2013

Tankar om dåtid, nutid och framtid

Saker jag är helt övertygad om att man någon dag kommer att yttra också i lilla Finland:

- tänk att man en gång i tiden tyckte att homosexuella inte ska få gifta sig! (senast 2016 kommer vi att ha en lag, några år senare kommer man att börja säga såhär)

- tänk att transpersoner en gång i tiden var tvungna att låta sig steriliseras när de korrigerade sitt kön (svårare att uppskatta när det här kommer att höras, men det kommer att ske)

- tänk att man någongång påstod att en hög utbildning garanterar anställning (det här har man redan börjat säga men om 1-2 år kommer alla att hålla med)

- tänk att det någongång var så ovanligt med kvinnor på höga ställningar och i styrelser (det här går långsamt, men en dag är jag säker på att könsbalansen är mer rättvis - däremot tror jag att villkoren aldrig blir de samma för kvinnor och män)

- tänk att alla finskspråkiga elever tidigare läste svenska i skolan (tyvärr, så är det - svenskan kommer inte att vara obligatorisk många år till (jag tror att den obligatoriska svenskan försvinner senast cirka 2015) och kanske det är bäst så)

- tänk att det har funnits obligatorisk värnplikt - och det endast för män - i det här landet (försvinner senast 2020 - efter det har vi en yrkesarmé)

- tänk att det en gång var så att man måste locka män att utbilda sig till närvårdare och sjukskötare (senast om 2-3 år kommer folk av alla kön att inse vilken möjlighet den branschen utgör - arbete garanterat för resten av livet!)

- tänk att man på den tiden åt sådant! (jag är helt övertygad om att vi befinner oss i en brytningstid och att alla kostrekommendationer snart kommer att ändras, jag ger det max 6-7 år)

- tänk att man hade så mycket husdjur på den tiden (om 10-15 år kommer folk att inse hur oetiskt det är att dels hålla djur i fångesskap, dels mata dem med mat som egentligen kunde användas som människoföda)

- tänk att det i flera årtionden fanns hormonella preventivmedel endast för kvinnor (jag är säker på att vi om högst 5 år kommer att ha preventivmedel för män - enda orsaken att de inte ännu finns är att viljan för män att ta ansvar för en så viktig sak har fattats, men nu börjar kvinnor tröttna på att stoppa i sig hormoner 7 dagar i veckan år efter år efter år)

Och så lite sådant som idag förvånar, åtminstone mig.

- tänk att det fram till 1994 var helt tillåtet enligt lag för män att våldta sina fruar (jag är helt övertygad om att man idag fortfarande hittar personer som tycker att det inte är våldtäkt om offret är ens maka, men iallafall är förfarandet straffbart enligt lag)

- tänk att min mamma (snart 60), då hon gick i det som idag är högstadium, gick i en flickskola

- tänk att folk för inte alltför länge sedan såg det som något syndigt att leva ihop innan man var gift

- tänk att man faktiskt fortfarande idag, över 60 år sedan p-pillret introducerades för världen ser det som en självklarhet att flickor och kvinnor från det att de är cirka 14-15 ska äta sådana trots alla biverkningar och att de bara måste acceptera sådant som huvudvärk, brist på sexlust, viktökning och humörförändringar och i värsta fall bröstcancer eller blodpropp.

- tänk att föräldrar och skolor fortsätter att blunda för det som finns på nätet och vad allt man kan göra med det (både bra och dåliga saker), trots att alla barn idag från det att de är 5-6 år gamla surfar som vem som helst på nätet.