Min serie "tipsa om sommarprat" fortsätter. Nu har jag lyssnat på Micaela Römans sommarprat.
Hon talar om det som så få talar om. Barnlöshet. Eller ja, hon talar om hur det kan gå när man inte "själv kan få barn" (mina egna citattecken) alltså då man inte i ett parförhållande kan bli gravid utan börjar se sig om efter andra alternativ. Först är det missfall, sedan är det ett år av fruktlösa försök, sedan IVF, sedan är det adoptionskön och sedan slår det Röman och hennes man att de gott kunde bli föräldrar till ett fosterbarn också. Och strax är det just vad de är.
Röman talar om den där pressen från omvärlden att "är det inte dags för er att bli föräldrar nu" som om det vore något automatiskt, något man själv kan påverka. Om smärtan av att först bli gravid oväntat, få missfall och sedan gå omkring i ett år och hoppas att man ska bli gravid på nytt. Om fertilitetsbehandlingar som gör en sjuk och om att säga åt sin flera år yngre man att "jag förstår om du vill lämna mej och bli tillsammans med någon som är yngre och faktiskt kan få barn".
Historien har ett så lyckligt slut och Röman säger så kloka ord att du vill höra det här, oavsett om du upplevt samma smärta, någongång kommer att göra det eller inte alls känner igen dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar