29 aug. 2013

Språk en rikedom, inte en last

En egenskap jag är mycket stolt över, en fördel jag har i livet är det att jag behärskar tre språk flytande. Jag läser, skriver, talar och förstår svenska (som är mitt modersmål), engelska och finska. Med alla språk klarar jag mig i alla situationer, garanterat.
Tre språk kan verka som lite. Någon kanske fnyser åt det och tycker att det är ingenting, så många språk lär man sig på nolltid. Det kan jag också tycka ibland, för jag har inte lagt ner särdeles mycket energi på något av språken, det har inte känts tungt eller jobbigt att lära sig någotdera av dem. Det har varit roligt och jag har känt att det är härligt att få utöka sitt ordförråd, att få känna att yes, nu kan jag göra ännu mera på alla tre språken! Jag kan läsa böcker, titta på teve, lära mig, studera, prata, debattera, hänga med i diskussioner, se filmer och pjäser, gå till läkaren, handskas med myndigheter, läsa avtal, beställa mat, köpa saker, med mera med mera på alla tre språken. Det är en otroligt stor värld man får på det viset.
Om det är något jag ångrar så är det att jag inte lärt mig ännu mera språk. Tyska, franska, spanska, japanska, nederländska, swahili, arabiska. Människan kan lära sig precis de språk hen vill, så länge det finns undervisning och en chans att faktiskt öva sig. Språk är så oerhört berikande att jag inte förstår hur man kan, om språket erbjuds som en del av ens skolgång, tacka nej till det. Säga jag vill inte lära mig det! Och det bästa är att varje nytt språk man lär sig öppnar för ännu mera språk. Språk har skapats tillsammans, de är inga isolerade fenomen. Ett ord kan finnas i olika varianter i hur många språk som helst. Och det är helt underbart. Som att lägga ett pussel.

Hur man kan tacka nej till den rikedom som ett till språk ger, dessutom när det ges åt en på silverbricka, gratis som en del av skolgången, förstår jag inte. Hur man kan säga att ett språk man tvingas lära sig är bort från något annat förstår jag inte. Hur man kan säga att våra barn ska lära sig mindre i skolan förstår jag inte. Vi har "den bästa skolan" i världen. Vi har alla verktyg som behövs för att lära barnen allt vi vill att de ska lära sig. Ska vi verkligen som landet med den titeln säga att vi kan inte lära barnen svenska, det andra nationalspråket i landet. Och ännu till med motiveringen att de vuxna finländarna kan inte ändå svenska, alltså fungerar undervisningen inte, alltså måste vi lägga ner den helt.
I see what you did there. Not.

Om undervisningen är kass så gör man den bättre. Man utvecklar den så att alla faktiskt kan svenska när de är klara med skolan. Man uppmuntrar och motiverar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar