Jag kan fortfarande inte fatta att den här pojken är min son. Häromdagen läste jag en kommentar på någon blogg, det var något om hur man borde göra när man uppfostrar pojkar. Jag skummade igenom den och orkade inte fundera på saken, för "det är ju inte aktuellt för mig". Först någon dag senare stod jag i duschen och funderade på livet när det slog mig att varför skippade jag kommentaren?!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar