Kostdebatten

Vi har påbörjat en ny läggningsrutin här hemma. Den heter mamma försöker söva A medan A skriker sig hes så tårarna sprutar åt alla håll tills pappa tar över och A somnar på 4 minuter. Det är väldigt mysigt.

Igår kväll hade jag alltså en kvart tid för mig själv i soffan medan T sövde A efter att jag först hade gjort ett misslyckat försök. Den kvarten ägnade jag åt att titta på slutet av Obs Debatt, som handlade om kostråden - kan vi lita på dem eller inte och livets stora fråga hur ska man egentligen äta och vad?

Det var en väldigt bra debatt med många kloka åsikter. Alltså jag beundrar Mikael Fogelholm något otroligt. Att han gång på gång orkar stå upp för den hederliga kostcirkeln och näringspyramiden trots allt motstånd som dykt upp nu under senare tid. Det är både läkare och andra experter men också "vanligt folk" som envist påstår att kostcirkeln är från röven och att ingen mår bra av att äta så men Fogelholm sitter ändå i debatt efter debatt och försvarar den.

Var jag står i debatten? Helt ärligt så har jag inte en aning om vem som har rätt eller fel men följer tills vidare kostråden (största skämtet ever - jag lever på kaffe, choko och lite för mycket potis och makaroner för att det ska vara bra). Det känns som ett bra val, gör som myndigheterna säger. Tills vidare.

Magister in the making

Marry a hankeit, they said.

It'll be fun, they said.

*sitter och läser en 145 sidor lång gradu om konsumentengagemang för att vi vill ju båda ha det förbi*

Oh well. Snart är vi två magistrar i det här hushållet.

Och sedan när vi båda är ute i arbetslivet som magistrar då jävlar ska det rassla in pengar. Signerat hon som nu i över ett år levt lite sådär att ska vi ha råd att handla den här veckan eller inte. Ne, riktigt så illa har det väl inte varit (förutom under några veckor där i juli/augusti när vi precis hade köpt bil som behövde åka på service 15 gånger och min föräldrapenning ersattes av vårdbidrag men jag ännu inte jobbade alls utan vi levde på T:s lön). Men ska vi säga såhär: jag har tänkt rätt mycket på pengar sedan jag blev mammaledig. På tal om pengar så har Linn frågat folk vad de tjänar. Intressant.

Snart är julen här

Sakta kommer julen till det här hemmet. Den fina julkalendern har nu fått sin choklad och vi har börjat handla lite smått till julbordet.

Det känns som om det precis var jul! Den här tiden ifjol minns jag som omtumlande men otroligt skön ändå. Då var A helt ny och vi alla höll på att lära känna varandra.

Julgatsöppningen

När vi igår tillsammans med halva Helsingfors var på öppningen av julgatan fick jag ett sådant där vi är en av miljontals barnfamiljer i den här världen -stund. Där stod vi på Senatstorget med alla andra familjer och sjöng Petteri Punakuono. Det var så stämningsfullt och så stort. Jag räknar liksom fortfarande mig som studerande ibland. Liksom ung, vet inte vad jag vill med livet, för mycket fritid. Men det börjat sakta sjunka in att det inte stämmer längre.

När regeringen sätter barnen i olika fack

HBL skriver idag om regeringens åtgärder som vidgar klyftorna mellan barnfamiljer. Då handlar det bland annat om att barns rätt till subjektiv dagvård ska tas ifrån dem. Planen är att barn inte längre ska få vara i dagvård om de har en förälder hemma. Det handlar i praktiken om barn som till exempel har en arbetslös eller föräldraledig förälder.

Jag hör till dem som anser att den finländska dagvården är något att vara stolt över. Dagisarna är i regel väldigt bra platser att vara på för våra barn. Och jag hör till dem som anser att det finns många situationer där barn behöver dagvård trots att en förälder är hemma. Jag hör också till dem som anser att det är upp till föräldrarna att avgöra om ett barn ska vara hemma eller i vård. Med andra ord tycker jag att det inte är bra att skära i den subjektiva rätten till dagvård.

Det finns en massa familjer där barn har det bättre på dagis än hemma. Men så finns det också massor av familjer där det helt enkelt är föräldrarnas val att ha barnet i dagvård trots att de är hemma och då är det deras val och inget som någon ska försöka stoppa. Och så finns det en massa föräldrar där en förälder är hemma, där hemmet är i balans och alla har det bra men där det ändå är bättre för barnet att vara på dagis nu och då än hemma. Jag hävdar att till exempel den familj jag är en del av hör till den här senaste gruppen. Enligt planen ska A börja på dagis efter årsskftet och det är inte ett dugg för tidigt. Jag kommer inte att jobba alla dagar, men de timmar A kommer att vara på dagis kommer att göra gott för oss alla.

Dagvård för alla barn är en av grundpelarna i vårt välfärdssamhälle. Länge har alla barn haft samma förutsättningar till en bra start i livet. Nu ska den rätten tas bort. Det är inte rätt ställe att spara, tvärtom kommer det att kosta i framtiden.