10 mars 2017

Nu är den här bilden tagen redan i måndags om jag ska vara helt ärlig, i dag morse vid samma tid var det ännu ljusare! Klockan är inte ens 7 och det är redan ljust ute! Man blir som en ny människa.

Jag längtar tills de där högljudda maskinerna som sopar bort sanden från gatorna och trottoarerna ska komma fram igen. Lika mycket som flyttfåglarnas återvändo är de ett säkert tecken på att våren är här! Och den där känslan när man inser att man står på bar asfalt igen för första gången på ett halvt år! Ljuvligt. Våren är utan tvivel min favoritårstid. Jag tycker speciellt mycket om majmånad, det är liksom då det kulminerar. Jag längtar redan efter vårens första cykeltur. Och att känna solens strålar värma ansiktet. Ljudet av porlande vatten, åh, det är så underbart.

I år har vi tänkt att A ska få bekanta sig med en balanscykel, vi måste bara hitta en sådan åt honom först. Det skulle vara ljuvligt om han vill följa med ut på promenad med hunden på sin egen lilla cykel istället för att bara sitta i vagnen. Min vision om att ha ett barn som tidigt börjar gå när vi rör oss ute har inte förverkligats. A sitter för det mesta i vagnen när vi är ute med hunden och när jag för/hämtar till/från dagis. Det handlar mest tror jag om lathet från oss vuxnas sida och också om att jag gärna upprätthåller ett visst tempo då jag går, fråga bara vem som helst som någonsin gått med mig. En två-åring hänger liksom inte med i det tempot. Men med balanscykel är det kanske annat.

Fredag den 25 november

Fredag igen, sjukt vad tiden går. Å andra sidan är det rätt skönt att jag inte när jag vaknar behöver fundera på vad jag ska gör under dagen. Det är upp och iväg som gäller, sedan hem via dagis, mat, plock och fix (alternativt ligga i soffan) och så är det ungefär sovdags. Jag önskar bara det kunde komma snö för lite mer ljus i vår tillvaro...

Den här veckan berättade Yle vem som deltar i så kallade UMK i vår. Jag blev överraskad av att så många bidrag är på engelska. Det brukar ju vara flera finskspråkiga bidrag men inte i år. Jag älskar ju ESC och nästan ännu mer älskar jag Melodifestivalen i Sverige. UMK har inte nått upp till samma nivå, inte alls, och det känns som att nivån gick ner ytterligare av att det nu bara ordnas en enda "stor" final. I Sverige ordnas det ju en turné som sträcker sig över flera månader med deltävling efter deltävling. Lite annan klass helt enkelt. Det är då jag känner mig extra glad över att jag har den här naturliga kontakten till Sverige och nöjeslivet där, den som nästan kommer på köpet som finlandssvensk. För Melodifestivalen är ett årligt nöje jag inte skulle vilja missa.

Annat den här veckan? Massor, men vi tar det en sak i taget.

Imorgon ska vi hur som helst gå på BUU-dagen här i Yle i Böle jag och A. Det blir första gången som vi går på något riktigt barnsligt evenemang jag och han och det kommer nog antingen att vara katastrof på grund av ovillig A eller succé på grund av villig A. Livet är ett lotteri!

Förresten så vill jag rekommendera Black Mirrors på Netflix. Det första avsnittet kan få en att må lite illa men sedan blir det bara bättre och bättre och varje avsnitt tvingar en att reflektera över sitt liv, sin verklighet och världen omkring oss. Det är en så kallad antologiserie där varje avsnitt är en skild helhet, så det går att se ett avsnitt nu och då, som vi gör.

Ha en skön första advent! Senast nu är det dags att ta fram glöggen och äta de första pepparkakorna!

9.11.2016

Vart är världen på väg? Trump blir president och det vägrar sluta snöa i Helsingfors.

Jag har trott i flera år att Hillary Clinton blir USA:s nästa president. Såklart blir hon det! Hon har sina fel och brister och har gjort många misstag, men jag har i långa tider sett henne som det rätta valet. Dels för att hon är kvinna och jag ansett att det varit dags med en kvinna på den här posten. Nehej, in kommer Donald Trump med noll erfarenhet av politik (och därför har han inte heller haft chanser att göra bort sig politiskt) och spottar ur sig vad som helst och v-i-n-n-e-r. Jag kan inte tro att det är sant.

Nu väntar jag på nästa val. Då hoppas jag att Michelle Obama ställer upp och vinner. Jag har ingen aning om hon har planer på det, men jag vet att hon skulle vara det bästa valet oavsett vem som ställer sig upp mot henne.

Jaja. Nu är det väl en dag i taget som gäller och se vad Trump gör med sin makt. Han kan göra vad fan som helst och det är skitskrämmande. Under tiden är det business as usual.

I lördags var det alla helgons dag och vi firade med hemmadag, bastu och tända ljus på kvällen. Ljuset på bilden är en julklapp, det är tillverkat av Taigalyhty och det är inte egentligen ett ljus i ordets rätta bemärkelse utan en lykta. Det vill säga, inget stearin involverat utan lampolja som finns i en behållare under lågan. Tryggt - slocknar om det välter. Lätt att använda, det uppstår inget metallskrot som med värmeljus. Vackert sken. Jag rekommenderar, som julklapp eller åt dig själv. Ljusen finns i en mängd olika utseenden.

Så har jag hunnit läsa bok också. Närmare bestämt Tiggaren av Sofie Sarenbrant. Det här är den sjunde boken jag läser av Sarenbrant och jag kan säkert säga att hon skriver böcker som passar mig - sådana där man kan slappna av och bara låta texten föra en och man behöver liksom inte ansträga sig för att hänga med. I just den här sista boken var intrigen lite för invecklad och karaktärerna lite för många, de tidigare böckerna har varit ännu mer lättlästa, men den här var bra ändå och speciellt på slutet blev det riktigt spännande så jag läste nästan hundra sidor utan att släppa taget om boken. 4/5 om jag måste ge betyg.

I skog och mark

Det här med att ha 40 minuters bilresa till mammas och pappas stuga, ai että vad skönt! I det strålande söndagsvädret packade jag hunden i bilen och for just dit med tanken att plocka lite svamp. Och ifall någon funderat på det så kan jag berätta att det finns svamp i år. De fullkomligt hoppar i famnen på en. Jag snubblade över dom. Trattkantarellerna då alltså. Kantareller plockar jag också, men sedan tar mina svampkunskaper slut. Så steker jag dem och fryser dem. En svampsås med lök, svamp, grädde, salt och peppar som äts med potatis - ai että vad gott!

Fagerö, Sibbo

En fredagskväll för några veckor sedan när vi promenerade längs Nordsjöstranden så såg vi en skylt med reklam för Fagerö, en liten holme i Sibbo skärgård dit man kan åka med förbindelsebåten m/s Norsö från just Nordsjö. Där och då sade vi att dit ska vi fara något veckoslut den här sommaren.

Så i något skede blev det bestämt att vi skulle göra den här utfärden just igår. Ingen har knappast missat att det började regna på torsdagen och så regnade det ännu på lördagskvällen... Vi missade i alla fall inte det och så satt vi då där på lördagskvällen och funderade om vi ska avboka eller inte medan regnet vräkte ner utanför och alla väderprognoser antydde att det ska vara precis lika illa på söndag... Nå rastlösa jag var vid det här skedet så trött på det eviga regnet (tre dagar är faktiskt ganska länge) att jag bestämde att vi far! No matter what så ska vi iväg!

Sagt och gjort: på söndagsmorgonen packade vi ner matsäck, regnkläder, filtar, hund och barn i bilen och så körde vi till hamnen i Nordsjö. Själva båtresan tar cirka en timme och kostar 20 euro för vuxna. Hundar, barnvagnar etcetera är välkomna ombord. Vi packade in oss tillsammans med några andra familjer och så bar det iväg. Efter ungefär 10 minuter insåg jag att det blåser mer än jag hade förstått... Som tur är så klarade vi oss utan desto värre illamående.

Framme på Fagerö: holmen består mest av skog, skog och mera skog. Också en sandstrand och en restaurang. Här får man tälta, hyra stugor (alla är uthyrda för den här sommaren), grilla, bada bastu och såklart promenera runt - det finns en bred och bra stig runt hela holmen. Jag skulle säga att det tar kanske en timme att gå runt hela holmen om man går raskt, två timmar om man som vi går långsamt. Vi var där i fyra timmar och det var alldeles lämpligt.

Här kommer man bra fram med barnvagn.

Efter cirka en timmes promenad så tyckte vi det var dags för lunchpaus. Jag vet inte vad vi tänkte men vi stannade på öns blåsigaste plats för att äta och under den halvtimmen som vi satt så blev vi alla stelfrusna... Mindre klokt, alltså. Men ett minne för livet helt klart! Där satt vi och käkade smörgåsar, fetasallad och kokta ägg vid en bänk vid havsstranden på en holme utanför Sibbo och undrade vad vi egentligen gjorde där.

Efter lunch somnade A i vagnen, tätt inpackad i flera lager kläder och en filt över benen, och vi traskade vidare mot restaurangen för kaffe och efterrätt. Riktigt prydligt och mysigt ställe, synd bara att uteserveringen vetter in mot skogen istället för ut mot havet.

På söndagar går båten från Nordsjö klockan 10 och tillbaka klockan 15. En perfekt dagsutfärd alltså. Men det går också att övernatta på holmen, antingen i stuga eller tält. T pratar konstant om att vi borde tälta hela familjen men om jag får bestämma så blir det aldrig av. Finns få saker jag hatar mer än att sova obekvämt... Att ännu till sova i ett fuktigt tält omgiven av myggor, björnar och granbarr... Nej tack. Jag gillar skogen, men vill hem till natten.

Hur som helst: Fagerö är ett perfekt utflyktsmål för en barnfamilj som vill titta på träden en dag. Välj helst bara en dag med lite bättre väder... Vi klarade oss och vi hade en riktigt bra dag, men det blev både kallt och fuktigt.