Jag vill inte ge Sannfinländaren Olli Sademies någon mer uppmärksamhet än han redan fått eftersom jag inte tycker att en man som gör uttalanden som han gör förtjänar det. Men jag vill i alla fall kommentera rasismen inom Sannfinländarna.
För det är ju det det handlar om. Rasism. Det är inte "diskussionsöppnare", "skämt", "dåligt omdöme", "misstag" varje eviga gång en Sannfinländare kläcker ur sig något dylikt. Nej det är öppen rasism. Men eftersom ingen rasist kommer att erkänna att hen är rasist, delvis för att det är olagligt, så hittar de alltid på en massa andra ord för den rasism de just gett uttryck för. Som i det här fallet, "diskussionsöppnare". Varför kan inte mannen stå för sina åsikter? Öppet och ärligt säga: jag är rasist! Det vore mycket mer rakryggat än som nu, hävda att han bara "öppnar en diskussion". Vilken feg man den här Sademies är, en riktig ynkrygg som utnyttjar den makt han getts och besitter och uttalar sig kränkande och rasistiskt om andra utan att ta det minsta ansvar för att det han just sade inte bara sårar, kränker och är i alla fall på gränsen till olagligt och dessutom går emot allt vad demokrati, rättvisa och civiliserad stat innebär. Om jag skulle bli jämförd med Hitler skulle jag skämmas så att jag inte vet vart jag skulle ta vägen men Sademies bara spelar dum... Helt obegripligt.
Den största delen av all rasism som förekommer i Finland är svår att se för den är förtäckt. Den döljs till exempel i hur medierna rapporterar om romer och somalier och svenskar och finländare, den döljs i vilka jobb som ges åt invandrare och i hur mörkhyade bemöts i helt vardagliga situationer. Den är svår att se också för personer som ägnar hela livet åt att granska och kanske motarbeta rasism. Men Sannfinländarna döljer inte sin rasism. De är helt öppna med den, förutom att de vägrar kalla det just rasism. Men bara för att personen som säger något rasistiskt vägrar kalla det rasism - "för jag är inte rasist" - betyder det inte att inte andra kan och måste göra det. Det är dags att sätta stopp för det här nu! Sannfinländarna och alla andra öppna rasister i det här landet måste få veta att det inte är okej. Att det finns de som tänker och tycker på annat sätt och att rasisterna inte är de som sätter normerna.
Stoppa rasismen nu. Det har gått för långt för länge sedan.
Ingen kommer att svara "jo" på frågan "är du rasist?" Men det betyder inte att personer som Sannfinländaren Sademies inte är just det, rasist. Det är dags att sätta stopp för det nu. Vi ska inte, behöver inte, FÅR inte tolerera att rasister sätter agendan för vad, hur och varför vi pratar om saker!
Visar inlägg med etikett diskriminering. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett diskriminering. Visa alla inlägg
27 maj 2015
25 juli 2014
Sommarprat i P1, Athena Farrokhzad
P1:s sommarpratare fokuserar mycket på rasism och diskriminering i år. Det är bra. Athena Farrokhzad konkretiserar i sitt sommarprat rasism såhär:
Lyssna här.
”Rasism är när jag som fem år gammal kommer fram i glasskön under midsommarfirandet, och hör kvinnan som delar ut glassar till barnen i blomsterkransar, säga till sin kollega: Sådana är de, de äter all glas och så blir det inga kvar till de svenska barnen”.och så säger hon att hon gärna skulle prata om sådant som träd, dikter, hennes små personliga problem och bekymmer i livet med mera, men att eftersom världen ser ut som den gör så måste hon prata om rasism.
Lyssna här.
6 juni 2014
Om att inte höra hemma där man hör hemma
Jag tycker alla ska läsa Peppes och alla andras funderingar kring det här med att känna sig lite (mycket?) ovälkommen och "fel" i sitt eget hemland.
Du hittar inläggen och diskussionerna här och här.
Jag känner mig ofta främmande i Finland. Som att jag inte riktigt hör hemma här. Det blir väl så när man lever 90 procent av sitt liv på ett annat språk än 90 procent av befolkningen gör (drog de siffrorna från huvudet, vet inte hur många i Finland som lever sitt liv på finska). Ofta undviker jag att låta det bli tydligt att jag har svenska som modersmål. Jag vill smälta in. Usch, det är så hemskt när man tänker på det...
Du hittar inläggen och diskussionerna här och här.
Jag känner mig ofta främmande i Finland. Som att jag inte riktigt hör hemma här. Det blir väl så när man lever 90 procent av sitt liv på ett annat språk än 90 procent av befolkningen gör (drog de siffrorna från huvudet, vet inte hur många i Finland som lever sitt liv på finska). Ofta undviker jag att låta det bli tydligt att jag har svenska som modersmål. Jag vill smälta in. Usch, det är så hemskt när man tänker på det...
3 juni 2014
Det inflammerade lilla ordet hen
Jag involverades i en hetsig debatt på Facebook under helgen där vi diskuterade ordet hen och varför det är bra/dåligt, ska/inte ska användas och isåfall när/när inte. Debatten gick som den brukar (höhhö - hen betyder ju höna var det vanligaste argumentet mot ordet), men det jag inte ännu fått förklarat för mig är varför så många är så mot det här ordet. Hen är mycket behändigt, det kommer vi inte ifrån. Men motståndet är massivt och det skrämmer mig.
Det handlar ju givetvis om fobi mot transpersoner då folk säger att "jag tycker inte om ordet!". Folk kan inte tolerera att det faktiskt finns personer som inte är han eller hon, utan envisas med att "det finns bara män och kvinnor". Fast det faktiskt finns hur många som helst som inte är eller vill vara man eller kvinna utan något annat. Dem kan man referera till som hen, liksom i fall då man inte vet personens kön (mycket behändigt exempelvis för oss journalister när vi rapporterar om olycksfall och dylikt).
Det är synd att intoleransen är så utbredd. Varför inte bara låta folk vara eller inte vara hen bäst de vill? Varför kämpa mot det?
Det handlar ju givetvis om fobi mot transpersoner då folk säger att "jag tycker inte om ordet!". Folk kan inte tolerera att det faktiskt finns personer som inte är han eller hon, utan envisas med att "det finns bara män och kvinnor". Fast det faktiskt finns hur många som helst som inte är eller vill vara man eller kvinna utan något annat. Dem kan man referera till som hen, liksom i fall då man inte vet personens kön (mycket behändigt exempelvis för oss journalister när vi rapporterar om olycksfall och dylikt).
Det är synd att intoleransen är så utbredd. Varför inte bara låta folk vara eller inte vara hen bäst de vill? Varför kämpa mot det?
5 nov. 2013
När hotet tystas ner
Kalla mig udda, men när jag läser sådant här så frågar jag alltid: vad säger de personer som klassas som hotet om det hela? Nå de säger ju inte så mycket för ingen frågar dem.
Hbl har nu ivrigt rapporterat om allt våld, alla rån och alla problem som de unga missbrukande bostadslösa personerna orsakar i Tölö. Och jag säger inte att sådant här ska tystas ner, nej, sådant här ska Hbl och andra seriösa tidningar skriva om. Men sådant här borde skrivas om på helt annat sätt.
Hbl faller i den vanliga fällan som alla medier faller i när de skriver om knarkare, invandrare, kriminella etcetera. De skriver om alla problem, allt våld, alla som utsatts och så låter de experterna uttala sig om vad man kunde göra åt saken (ofta så att de har en expert som försvarar de "anklagade" och en expert som kritiserar dem). Men hotet, det vill säga de kriminella, knarkarna, invandrarna eller vad det nu råkar vara förblir ansiktslösa, utan namn, utan möjlighet att kommentera frågan, utan någon som helst chans att ge sin version av historien.
De är bara hotet.
Såklart är bostadslösa knarkare ett problem, det är vi säkert alla överens om. Det ingår liksom i paketet att vara ett problem för andra om man har sådana problem själv. Men det att man är ett problem för andra betyder inte att man inte har en rätt att dels finnas till, dels höras när problemen debatteras.
Hbl har nu ivrigt rapporterat om allt våld, alla rån och alla problem som de unga missbrukande bostadslösa personerna orsakar i Tölö. Och jag säger inte att sådant här ska tystas ner, nej, sådant här ska Hbl och andra seriösa tidningar skriva om. Men sådant här borde skrivas om på helt annat sätt.
Hbl faller i den vanliga fällan som alla medier faller i när de skriver om knarkare, invandrare, kriminella etcetera. De skriver om alla problem, allt våld, alla som utsatts och så låter de experterna uttala sig om vad man kunde göra åt saken (ofta så att de har en expert som försvarar de "anklagade" och en expert som kritiserar dem). Men hotet, det vill säga de kriminella, knarkarna, invandrarna eller vad det nu råkar vara förblir ansiktslösa, utan namn, utan möjlighet att kommentera frågan, utan någon som helst chans att ge sin version av historien.
De är bara hotet.
Såklart är bostadslösa knarkare ett problem, det är vi säkert alla överens om. Det ingår liksom i paketet att vara ett problem för andra om man har sådana problem själv. Men det att man är ett problem för andra betyder inte att man inte har en rätt att dels finnas till, dels höras när problemen debatteras.
![]() |
| Bilden är en skärmdump från dagens Hbl 5.11 |
1 okt. 2013
Hemma, borta, att åka vart man vill
Som sannolikt framgått ett par gånger så håller jag alltså på med min gradu just nu (och har gjort det senaste året och kommer att göra ännu många månader). Temat är romska tiggare i Hbl, mer klarar jag inte av att förklara just nu då jag fortfarande irrar ganska mycket. Hur som helst så är jag relativt insatt i frågan och går ibland också när jag inte just i den stunden jobbar på gradun omkring och funderar på sådant som har med temat att göra. Som fri rörlighet i EU, en vilja att skapa sig ett bättre liv, diskriminering, rasism, sociala problem, politik, förbud, att hjälpa andra människor, att resa, att tigga. Jag tänker på hur mycket energi en del människor lägger på att tala för att vi ska se till att "oönskade personer" inte kommer till Finland. Jag tänker på hur en del personer lägger ner många arbetstimmar per dag på att klura ut hur vi kan stoppa folk från att komma hit. Jag tänker på unga människor som organiserar sig och håller möten för att skriva ihop program och utlåtanden där det står hur Finland bäst kan undvika att ta emot personer som inte "passar in här". Jag tänker på hur romska tiggare, somalier, flyktingar, mörkhyade, asiater, kategoriseras och stämplas. De där. Vi mot dom.
Och så tänker jag på hur så många unga människor i Finland drömmer och fantiserar, visionerar och planerar ett liv någon annanstans i ett annat land där de tror att de får det bättre än de har nu, där livet är mera kul, där folket är trevligare, där allt är så bra som det bara kan vara, bättre än allting är här hemma. Hur de ser det som självklart att personer som vill resa till andra sidan världen för att skapa sig ett annorlunda liv än de kan få i sitt hemland faktiskt gör det.
Och så tänker jag på hur så många unga människor i Finland drömmer och fantiserar, visionerar och planerar ett liv någon annanstans i ett annat land där de tror att de får det bättre än de har nu, där livet är mera kul, där folket är trevligare, där allt är så bra som det bara kan vara, bättre än allting är här hemma. Hur de ser det som självklart att personer som vill resa till andra sidan världen för att skapa sig ett annorlunda liv än de kan få i sitt hemland faktiskt gör det.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
